Stefan Johanssons blogg

Idag blev det bara fram till lunch på jobbet. Huvudvärk och allmänt risig. Det är inte bara jag som gått omkring så dom senaste dagarna. Det är både hesa och förkylda lärare som springer omkring på skolan. Elever också för den delen. Men inget större manfall där än så länge.

Nu har jag precis läst ut boken, ”Jag är Zlatan”. Härlig bok som får mig att minnas tillbaka till min tid som aktiv idrottsman. Jag tror nog alla vi som spelat på lite högre nivå kan känna igen oss i mycket av det som Zlatan gått igenom. I miniatyr i och för sig, för jag tror inte det är många som pallat det trycket han har fått utstå. Men som han säger, det är känslorna som är det härliga. Och drömmarna som blir till verklighet.

Känslan när tränaren för A-laget i Ljusdal, Fred Schröder, kom och talade om att jag skulle debutera. Helt osannolikt. Jag var 17 då och gjorde en del mål i juniorlaget. Nu skulle jag få spela högerytter i A-laget i en träningsmatch mot Sandviken. Tror inte jag gjorde något mål den matchen men en framspelning till, jag tror det var Hans-Olof Ström, blev det.

Debuten i Allsvenskan skedde mot Hammarby 6/1 -72. Matchen slutade 2-2 och jag har för mig att jag gjorde ett av målen.

Det finns oerhört många fina minnen. Björn Swartswes tokigheter på våra frislag. Långtoken, lilltoken och snurren bl. a. Men det frislag som blev mest omdiskuterat var sendraget. Vi hade tränat in det en stund och skulle prova det i genrepet mot Rättvik. Vi fick frislag från ringen och Tord Amré skrek sendrag och la sig ner på isen. Rättviks målvakt rusade ut mot Tord och ropade att han var sjukvårdare. Det blev allmän förvirring och Kalle Engblom petade bollen till Tobbe Ek, R.I.P, som åkte förbi muren och gjorde mål. Sendraget blev senare förbjudet. En spelare fick inte spela att han var skadad :-))).

Ett annat underbart minne är från en skolmatch vi spelade. Vi vann matchen med 14-0. När det var 6 minuter kvar blev jag utvisad i 5 minuter. Vi ledde då med 13-0. När jag kom in på planen igen åkte jag ner till målvakten, hämtade bollen, åkte igenom motståndarlaget och gjorde mitt 14:e mål för dagen. Fler än så har det aldrig blivit i en match. Det blev 9 en gång lite senare. Men då var det i norska div. 1 och jag var 46 år tror jag, eller 47.

Det bästa minnet, alla kategorier, är SM-finalen 75. Om jag inte missminner mig så blev vi stoppade av polisen någonstans utanför Gävle, på väg ner till Stockholm. Dom ville lämna en blombukett till Per Langer och gratulera till finalplatsen. Per var polis i Gävle på den tiden.

Vi bodde på Amaranten i Stockholm och farsgubben kom dit och sa att jag skulle få 50 kr per mål jag gjorde i finalen. Söndagen den 16:e mars och vi skulle möta Villa med Loli Sandström som vunnit skytteligan, 2 mål före mig. Allt hår på kroppen reste sig när vi åkte in på Söderstadion. 17.671 galna supportrar som skrek. Vi spelade som i trans i början. 4-0 i halvlek och jag hade tjänat 100 kr. Villa kom igen i andra och reducerade till 4-2 men Tord Amré ökade på vår ledning. Sen hände allt på bara några minuter. Villa gjorde 3-5 och 4-5. Men direkt efter avslag tjänade jag ännu en 50-lapp och till slut blev det 8-4.

Efter matchen stod det en 30-40 reportrar i omklädningsrummet och jag var inträngd i ett hörn. Då kom farsan och armbågade sig fram och lämnade 250 kr till mig. Det var mycket det för en 20-åring som låg i lumpen. Det är sjukt länge sedan men minnet kan ingen ta ifrån mig.

Jag har fått tagit mycket skit också upp igenom åren. 1972 spelade vi semifinal i junior-SM uppe i Haparanda. Vi vann, men jag kommer inte ihåg resultatet. På vägen hem stannade vi på Universum i Umeå. Ett diskotek med flera dansgolv tror jag det var. Jag och vår målvakt Mats Sundell, R.I.P, skulle spela med A-laget dagen efter så vi var bara in, köpte en läsk och gick ut igen. Vi låg och sov i mittgången på bussen när killarna kom tillbaka efter några timmar. Veckan efter vi kommit hem var det en av killarna, som kämpade om en plats i A-laget, som hade gått till tränarna och sagt att jag hade varit på fyllan efter matchen i Haparanda. Alltså natten innan kvartsfinalen med A-laget. Han hade hört det sa han och tränaren trodde mer på honom än på mig. Dom frågade inte ens Mats hur det egentligen var. Jag fick inte spela SM-finalen mot Katrineholm på grund av den lögnen. Han som sagt att jag hade druckit före matchen fick spela i stället. Så här i efterhand är jag tacksam. Det hade nog inte gått som det gick i finalen 75 om jag spelat 72.

En annan skitgrej jag fick höra mycket senare, efter jag kommit till Norge, var att en av ledarna i Solberg hade sagt att jag var ett felköp. Att Drafn, som jag värvades av, bara skulle få problem med mig. Det triggade mig nåt otroligt när vi mötte Solberg i finalen 91. Dom hade allaredan fixat segerfest ute i älva, som vi på rätt sida kallar det. Men det blev gravöl. 5-2 vann vi med och jag gjorde 3 och ordnade en straff. Egentligen gjorde jag 4, för Dag Christensens frislag tog på min hand och styrdes förbi Solbergs målvakt. Det är ett till sånt där minne för livet. Och det finns många, många fler.

På försäsongen såg jag några mindre bra träningsmatcher i Relitahallen. Idag var det dags att se en seriematch för första gången. UNIK-Tellus. Har sagt tidigare att jag blivit lite lat och inte orkat gå och se några matcher. Dagens match ändrade i stort sett ingenting. Första halvlek var så där. Tellus försde spelet och var giftiga framåt, men hade fruktansvärt svårt att göra mål. Vet inte hur många frilägen dom missade. UNIK hade 1 chans under hela halvleken och den gjorde dom mål på. Dom gjorde 2 åt Tellus också. Huvudlösa indianare som Tellus förvaltade rätt.

Vi har, som jag sagt tidigare, tittat på en del hus uppe i Ljusdal. Det senaste vi såg, och som vi ville ha, blev ju sålt utan vår vetskap. Det är mäkleri det. Nu kommer det säkert nya hus under våren, och vi har egentligen ingen panik....just nu. Men nu är det så att jag har fått jobb däruppe. Jag börjar jobba som föreståndare på Hedsta-Letsbo Förskola den 1:a april. I söndags ringde styrelseordföranden och erbjöd mig jobbet. Det blev definitivt klart igår, när jag fick besked av min chef på Sätunaskolan, att jag kunde få sluta två månader tidigare än vad mitt kontrakt säger.

Första veckan efter lovet har varit härlig. Det syns att eleverna varit lediga ett tag och vilat upp sig. Nu har sista terminen i mellanstadiet för 6:orna och jag tror att dom har förstått alvaret i vad som väntar. Torsdag och fredag hade jag 5:b eftersom Åsa (Kurs-Åsa som vi kallar henne) var på kurs igen. Vet inte vilken gång i ordningen. Men det är roligt med lite omväxling. Snart är det dags för nationella prov i 6:an igen. Den här gången har proven en mycket större betydelse än förra året. Bedömningarna efter proven ska ligga till grund för betygen som kommer nästa år, så vi hoppas på grönt (godkänt) över hela linjen.

Chriss är tillbaka i Drammen och livet börjar återgå till det normala. I morgon ska julen in i förådet så då får vi ta fram andra lampor att lysa upp vardagen med. Snön lyser ju med sin frånvaro så det blir lite mörkt runt omkring. Men det går mot ljusare tider :-)

Jag undrar vad detta år för med sig. Det förra slutade med en helt underbar middag med, inte som jag sa i förra inlägget portvinsmarinerad oxfilé. utan rödvinsmarinerad. Sedan blev det ett besök hos lillebror innan vi gick ut och sköt lite raketer runt 12-slaget. Trodde vi skulle se "allt" från Årstahöjden, men det gjorde vi inte. Bara det som sköts i området.

Så går 2011´s resa mot sitt slut. Ett år som har varit helt underbart :-) Men det har ni ju allaredan läst om. Nu är det dags att börja fira ut det gamla och välkomna 2012.

Julen är över och vi har övergått i reans dagar. Eller mellandagarna som det heter.

Avslutningen på jobbet blev en mysstund med 4 uppträdanden av eleverna. Dom små sjöng julvisor medan "mina" 6:or sjöng en Justin "Beaver"-låt. Misteltoe tror jag den heter. Efter den var det dags för lite mys i klassrummet med pepparkakor och saft. Vi avslutade sedan inne i pesonalrummet med kaffe, glögg och tårtor.

Dan före dan var det julklappsdags. Hade handlat en hel del innan så det var bara småsaker kvar. Det är första gången, tror jag, som jag har haft allt klart före julafton och inte varit tvungen att jaga iväg på julaftonsmorgonen för att köpa julklappar. Allt annat var också på plats. Julgran, skinka och knäck. Så det blev, som Leila kallar det, vuxenpoäng, på kvällen. Bingolotto :-) Men det blev ingen vinst.

Julaftonsmorgonen kan bli lite tjatig när det finns barn i huset. Julstrumpa räcker inte. Det ska öppnas paket också. Men man behöver inte öppna allt på en gång. En var på morgonen är dealen. Nu fick dom sina wii-kontroller till slut och vi kunde åka iväg till "svärfar" för att äta jullunch. Det blev en del julklappsöppning också förstås. Ungarna fick det dom önskade sig så allt var bara helt topp.

Efter jullunch och en "lille en" så var det dags att bege sig till Gåvsta för att äta julmiddag och öppna ett hav av paket. Det var knappt man såg julgranen bakom alla klappar. Nu var det ju 5 barn som skulle få alla sina önskningar uppfyllda så det är klart att det blir mycket. För varje paket dom öppnade blev det mer och mer jubel. Det var kameror, spel, skateboard, klockor, zynthar, hero faktory grejor och en massa annat som packades upp. Ingen av oss vuxna gick lottlösa heller. Men det som var roligast för oss vuxna var nog familjespelen lite senare på kvällen. Fler vuxenpoäng enligt Leila :-) Hemma och bra trött vid 2-tiden.

Det har blivit tradition (2ggr eller fler) att Jörgen och Su äter annandags middag hos oss. I förrgår var det andra gången :-) Det blev en mycket trevlig eftermiddag och kväll. Som vanligt när vi träffas så blir det en del idrottssnack. Nu väntade vi med det till efter maten medan vi väntade på invigningen av vår nya glassmaskin. Sjukt god glass hon gjorde min älskade. Lite synd att maskinen inte kan göra lite större potioner bara.

Igår kom han. Min älskade son Chriss. Hämtade honom på Arlanda vid 3-tiden. Så fort vi kom innanför dörren hemma så attackerades han av Aurora. Sen, när Emmsnuél också kom hem, blev han sittandes och spela wii med dem fram till sena kvällen. Tror det var skönt för honom när ungarna väl gick och la sig.

I morse var det lite svårt att få upp Chriss. Vet inte hur länge han satt framför datorn i natt. Men när jag sa att han hade en kvart på sig så fick han fart. Vi åkte ju upp till Ljusdal i förmiddags. Jag hade en intervju idag som jag inte ville missa. Intevjun gick strålande tycker jag. Det är sånt som man känner rätt fort. Det har med kemi att göra och det kändes som om alla var på samma nivå. Roligt. Sen får vi se var vi landar.

Vi har ätit, handlat på Dollarstore och hälsat på min mor och syster Jill som också är här. Nu är det snart dags att ta en liten tur till Järnvägs. Det är ju 39:an där på onsdagar :-)

Nu är det bara en och en halv dag kvar till jullovet. Ska faktiskt bli skönt med lite ledighet. Emmanuél och Aurora har avslutning i morgon men den får jag inte se. Då är det fortfarande full rulle på min skola.

Björklingehuset var inte vad vi förväntade oss, så det hoppar vi över. Vi tänker mer och mer på huset i Ljusdal. Tyvärr så har både jag och Leila fått negativa svar på några av våra ansökningar där uppe. Det är väl så att Ljusdalingarna har förtur på jobben. Vi fortsätter i alla fall att söka på det som kommer in.

I tisdags var det lucia. Mina elever var dom som gick luciatåg på skolan. Det var otroligt fint även om koordinationen mellan piano och sång hackade lite vid ingången. Sen gick det som ..... tåget tänkte jag säga. Nu är väl inte tåget det som fungerar bäst i Sverige. Men det gjorde luciafirandet. Lite högre sång hade inte skadat men dom var otroligt duktiga.

Det känns som om vi lyckats i våra strävanden när det gäller klassen. Från testandet i februari, mars så har det succesivt blivit lugnare och lugnare. Det har blivit harmoniskt och eleverna har börjat förstå att det är allvar. Det ska betygsättas om ett år. Nu är det bara omdömen som ges, men ingen vill ju bli underkänd.

I torsdags var det dags för julbord. Vi skulle samlas på skolan strax efter 5 för att åka buss in till Stockholm. Ingen visste väl riktigt var vi skulle men vi hamnade på hotell Terminus mitt emot centralen. Trevligt ställe faktiskt. Leila och jag har tagit en öl där vid nåt tillfälle. Det vi också fått veta var att vi skulle lösa en mordgåta. När vi satt oss tillrätta fick vi roller vi skulle spela under kvällen. Jag blev rektor för en flickskola som jag styrde med järnhand. Conny polismästaren som skulle vi skulle hjälpa att lösa hela saken. Det var ett väldigt diskuterande med tjuvar, narkomaner, präster och annat löst folk under kvällen. Lurendrejeri på hög nivå :-) Ingen fick dock tag i mördaren (Pia) så det var hon som gick hem med priset. Måste säga att ölen är bättre än maten på Terminus. Kyckling med "risgrynsgröt" är inte min favorit.

Nu som det lackar mot jul är det en hel del folk ute i julklappsvängen. Jag tog med mig Emmanuél för att handla klappar till Leila igår. Det var inte det lättaste. Folk överallt och inga butiker hade det jag skulle ha. Åkte runt hela Boländerna innan jag hittade det jag sökte. Nu vill jag inte skriva vad jag köpt, eftersom Leila med största sannolikhet läser detta :-)

Idag är det julbord igen. Det är tredje i år. Men förhoppningsvis blir det bäst hittills. Ikeas julbord är inget jag rekomenderar heller. Vi var där och åt förra fredagen. Nu är det Leilas morfar som inviterar till jullunch med alla läckerheter. Men innan dess så ska vi ut på klappletning igen :-)

Hmmm. Två veckor sedan jag skrev. Så länge brukar det inte gå innan jag hittar hit och delar lite skvaller med er. Det har hänt en hel del på dessa 14 dagar. Senast jag skrev var den 27:e november och då skrev jag att det var en månad kvar på jobbet, sen måste jag tillbaka till Årsta. Så blir det inte. Bara dagar efter fick jag en förfrågan om jag ville stanna till sommaren. Hur mycket jag än ville så kunde jag inte svara ja direkt. Min tjänstledighet går ut den 22:a december och då har det gått nästan ett år. Det brukar ju vara max vad man får. Men jag ville ju inte säga nej utan att ha frågat min chef på Årsta. Efter en liten diskussion och lite funderingar så sa min chef ja till fortsatt tjänstledighet fram till sommaren. Otroligt skönt att höra. Trivs som fisken på Sätuna :-)

På jobbet så har jag, de senaste två veckorna, varit inne hos 4:orna. Weine har åkt på en riktig vända med förkylning, huvudvärk och feber. Jag och Pia har styrt där inne utifrån Weines planering. Har varit riktigt roligt. Det är en underbar klass. Just nu jobbar dom med att göra en power point om vikingar, en power point om planeter och att skriva uppsats om en resa. Det riktigt glöder i datorerna när dom jobbar. Dessutom så har jag gnuggat dem i matte. Tabeller, diagram och klockan har varit i fokus.

Förra helgen var Leila hos sin kompis Mana i Göteborg. Tur hon inte var där den här helgen. Då vet man ju aldrig om hon kommit hem. Det är totalkaos där nere. Jag menar, mer än vanligt. Det är ju inte Sveriges torraste plats. Regnar lika mycket där som i Bergen, Norge. Och där regnar det kan jag lova. Nog om det. Leila åkte dit för att prata lite bröllop. Mana ska vara brudtärna och behövde lite info om ditt och datt. Jag och barnen hade en lugn och behaglig helg. Det blev inte så mycket gjort. Jag hängde upp julgardinerna i vardagsrummet, lånade Jörgens bil och körde hem sängen från min lägenhet och körde ett antal tvättmaskiner. Emmanuél är riktigt nöjd över nya sängen. Men annars var det stilltje. Oavsett så var det var skönt att få hem henne i söndags.

Tisdag och onsdag körde vi hem småsakerna som var kvar i lägenheten. Leila städade ur skåp och lådor medan jag jobbade i onsdags. I torsdags hyrde vi en lastbil för att köra hem soffa, vitrinskåp, köksmöbler och det som var kvar i garderoberna, som trådbackar och lite annat. Sedan städade vi ur det sista. I går var det dags för överlämning. Jonathan, som den nye ägaren heter, fick nycklar och jag pengar :-) på Widerlövs huvudkontor i Uppsala. Sen fick han åka med oss tillbaka till lägenheten. Vi hade mina vinterdäck kvar i källaren och dom måste ju också bort.

Jag är fett nöjd med veckan som gått. Inte bara att det gått bra med lägenhetsförsäljningen utan också att jag fått tillbaka min bil. Den har ju stått på Opel i drygt 2 månader. I går hämtade jag den och blev 35.000 kr fattigare. Men Tigran har en ny motor. Ja inte ny då, men en begagnad som inte gått speciellt långt. Kändes väldigt konstigt att köra den efter så lång tid. Vinterdäcken som vi hämtade skulle på i morse var det tänkt, men då hade däcknissen stängt. Så då får det bli en annan dag. Men det spelar ingen roll. Det var ju inte speciellt mycket snö eller is på vägarna i Uppsala i morse när vi åkte.

När vi åkte ja. Uppe med tuppen i morse och satte ossi bilen (Forden) för att åka till Ljusdal. Hade visning på ett hus idag kl 13 så vi drog strax efter 9 från Uppsala. Det gick bra upp till Mehedeby men sen var det riktigt risigt väglag ända upp till där Hälsingeskogarna börjar. Då blev det bra igen. Det började bli snö vid sidan av vägen i stället för på, som det var från Mehedeby. Med ett stopp i Tönnebro på en kvart, tog det oss drygt 3 timmar från Uppsala till Ljusdal. Ungefär 20 minuter längre än det tar sommartid. Landade på Ljusdals vandrarhem Hantverkaren runt halv 1, packade ur och åkte vidare upp till Trädgårdsgatan 7. Det är ett gult tegelhus med svart tak. Gult och svart är ju inte dom fulaste färgerna som finns. Tur att det inte är rött, blått och gult (Djungelgården). Huset var mycket mindre i verkligheten. Det brukar ju vara så. Men det har ett stort potential. Leilas och mina "renoveringar", det vi tänkte på när vi gick omkring där inne, var precis lika. Köket ska göras om, badrummet likaså och källaren ska inredas. Sen är det lite småjobb lite här och var som vi inte diskuterat ännu. Nu ska vi bara ha varsitt jobb i Ljusdal så kan vi flytta hit :-))) Och det är inte det lättaste. Det är som en kompis sa...nu har jag letat ett jobb i Ljusdal länge, men det är så mörkt så jag hittar inte nåt. Jag tror jag letar nån annan stans där det är ljusare :-)))

Efter husvisningen tog vi med mamma på shopingtur. Först Dollar, där Leila går bersärkargång varje gång. Vi hittade en hel del julklappar där. Både till barnen och deras kusiner. Leilas syskon får Dollarjulklappar också :-) Sen var det Coop Extra som gällde. Där blev det julskinka, senap och massor med andra varor för min mor. Nu slipper hon ta sig ut på isgatorna för att handla innan jul.

Nu är det avslappning och lite rött som gäller. Både i armkroken och i glaset. I morgon är det visning i Björklinge 13.00 :-)) Det var ju det där med jobb :-)

 

Nu har vi tagit avsked av min lägenhet, även om överlåtandet inte sker förän den 9/12. I går kom två av våra vänner från Värmland, Filipp och Anniqa, på besök. Det blev ett litet party som slutade först i morse. Tiden bara försvann och rätt som det var så rundade klockan 5. Jättelyckad kväll och natt :-)

Var tvungen att hyra ett förråd hos Shurgard. Vi får in en del av mina möbler i Leilas lägenhet, men inte allt. Nu har vi flyttat all som vi inte använder så ofta till lagerlokalen. Dvs delar av Leilas förråd och hela mitt. Möblerna står fortfarande kvar. Dom ska vi flytta till veckan. Vi har ju nästa helg på oss också, men då ska Leila till Göteborg så vi får flytta under veckan.

Det börjar röra sig lite på bröllopsfronten också. Kyrkan är bokad och festlokal är klar, även om den inte är bokad ännu. Det ska vi göra i morgon. Vi har börjat snickra ihop en inbjudan som vi ska skicka ut om någon vecka. Bröllopsklänningen ska beställas och kläder till "oss andra" ska också fixas :-) Tiden går som sagt fort, så det är väl lika bra att ta tag i saker och ting.

Så kom den då. Snön. Äntligen måste jag säga. Det blir så mycket ljusare när det är vitt ute. Det vräker ner just nu. Vi får hoppas att den ligger kvar också.

En månad kvar på jobbet, sen ska jag antagligen tillbaka till Årsta. Om det nu inte blir så att vi flyttar. Det beror ju på om vi får jobb någon annan stans. Men just nu är det fokus på Sätuna. I onsdags var vi till Vasamuseet. Pampigt värre att komma in där och se det gamla skeppet. Man kan förstå att det kantrade i vinden. Det är inte brett precis. I fredags var klassen i Sigtuna och simmade. Där var också Conny, så jag fick ta över idrotten för 4:orna. Vi körde Conny med knuff. Skitrolig lek som påminner om Fia.

Det var definitivt ett gott köp jag gjorde, när jag köpte min lilla etta på 35 kvadrat för 3 år sedan. För 560.000 kr. Nu är den såld och det till ett pris som jag inte i min vildaste fantasi kunde tro att jag skulle få. När jag satt med min mäklaren (en kompis till mig) och diskuterade utgångspris så sade han att värdet låg nog på runt 750.000 kr. Två månader innan så hade jag en annan mäklare som sa att utgångspriset borde ligga runt 800.000. Enligt min mäklare så har ju bostadspriserna sjunkit sen jag pratade med den första mäklaren. Fast tydligen inte i Uppsala.

Jag tyckte att 750 som utgångspris var lite lågt, så jag föreslog 820, och undrade lite försiktigt om han trodde att jag kunde få det för lägenheten. Ja det tror jag nog du kan få, sa mäklaren. Då kör vi på det sa jag.....som accepterat pris. Totalt kom det 12 personer på visningarna, varav 9 skrev på intresseanmälan. Visningarna var söndag och måndag. Sen kom då tisdagen när mäklaren skulle ringa alla intresserade. Det tog inte lång tid förrän första budet kom. Sen var det stopp. En stund. Det tog nån timme innan nästa kom, 830.000. Sen puttrade det på under dagen. Vid 5 tiden kom budet jag inte trodde jag skulle få uppleva. 900.000 kr. Mäklaren ringde och sa att vi skulle ta en paus till idag. Det är fortfarande 5 stycken som budar sa han. Vi låter dom sova på saken.

I morse vaknade jag och var väldigt nöjd med det han och vi åstadkommit. Vi, Leila och jag, hade diskuterat ett eventuellt försäljningspris långt innan vi pratade med mäklaren, och kom fram till att 900.000 var ett väldigt bra pris. Sen gick ju priserna ner. Eller? Kvart i 3 ringde mäklaren och sa att han fått ett bud som gjort att de andra 4 hade dragit sig ur. 980.000. Och jag som ville ha 1.000.000 kr :-))) Nej då, skämt åsido. Helt sjukt. 230.000 över marknadsvärdet enligt mäklaren. Och en riktigt bra förtjänst. Härligt. Nu vet vi vad vi kan lägga in när vi köper hus :-)))

Då har det gått en vecka igen. Det var ju det där med tiden. Det blev en relativt tidig kväll i söndags. Men som vanligt så har jag haft svårt att sova i tre fyra nätter. Månen kanske. Den har en tendens att bli full en gång i månaden och dagarna runt den händesen så blir det inte många timmars sömn.

Nu är det snart dags att börja jobba igen. Har varit skönt med 4 dagars ledighet. I fredags gjorde vi ett besök på  Åland. Ja det var ju bara en halvtimme båten stod där. Buffé blev det på vägen dit. Sen blev det Fun club resten av resan. Roligt att sitta och titta på folk som beter sig :-) Det var ett äldre (runt 70) par som bara ägde dansgolvet. Det blev bara en dans för oss. Det var inte riktigt vår musik dom spelade. Men jag kunde inte låta bli att bjuda upp min kära när dom spelade "leende guldbruna ögon" :-)

I går var Nina coch Nadia här på halloweenmiddag. Som vanligt så blev det sent. Närmare halv 4 var klockan när dom åkte, så det har varit en riktigt slapp dag för mig idag. Leila har varit hos en kompis hela eftemiddagen och barnen har heller inte varit hemma. Så det har varit en heldag med fotboll på tv´n för mig. Det blir nog en tidig kväll i kväll :-)

 

Höstlov!!! Ja från och med igår bara. Jobbade på fritids mån-ons. För första gången på ett år. Det var lite speciellt. Har ju bara lärt känna eleverna på Sätuna, inte fritidsbarnen. Det är ju samma personer men det blir annorlunda att se dom "i det fria".

Nu är det väldigt länge sedan jag skrev. Kärvt med tid är ett understatement. Förra veckan var det långdagar på jobbet både måndag och onsdag. Tisdag gick åt till att fixa lite i lägenheten inför stylisternas intåg i torsdags. Jag jobbade ju men Leila tiog hand om det hela och fick en hel del mycket bra råd. Vi ska ta bilder på torsdag och det är lite att göra innan dess. Har spacklat lite tak som måste målas, vi ska flytta ut lite möbler så det blir mer space och fixa mysfaktor. Ska bli kula tt se hur det blir när det blir färdigt. Vill säkert inte sälja då :-)

I fredags satt jag mig i bilen och körde upp till Ljusdal. Hemvändarhelg med allt det innebär. Kom upp vid 8-tiden. Min kära mor var fortfarande vaken. Hon som brukar lägga sig före 7 :-) Härligt att träffa henne igen. Det är ju inte så ofta man har tid att åka upp. Ska bli bättring på det. Efter att ha lagt min mor :-) så gick jag ner till Järnvägs. Räknade med att hela utflyttade Ljusdal var där. Men ack vad jag bedrog mig. Kände knappt nån av dom 15-20 själarna som var där. Satte mig vid ett bord där det visade sig att en av syrrans kompisar och hennes man satt. Jag kände inte dom men dom visste vem jag var. Satt kvar till halv tolv utan att det hände stort, så vi gick till stadt i stället. Där var det mycket större tryck men jag kände nästan ingen där heller. Hemma och i säng strax efter 2.
Lördagen bjöd först på husvisning. 3 stycken. Måste ju reka lite om det skulle bli så att vi flyttar upp. Första huset jag såg vill vi ha. Men det var faktiskt rätt dyrt för att vara Ljusdal. 1,5 mill. Hade  det legat i Uppsala hade det kostat 5 mill skulle jag tro. Alla 3 har potential i alla fall. Kanske lite roligare att köpa ett för 800 och fixa det själv, än att köpa ett fix färdigt.
På eftermiddagen var det mors tur att få all uppmärksamhet. Coop, matpunkten, Dollar, graven och ham- burgerkiosken. Nu har hon mat för en hel månad :-)
18.15 började "körslaget" med team Andreas, som inte var med för övrigt. Mycket bra sång måste jag säga, även om stora delar var playback. Säkert 2,500 på läktaren också som njöt i oktobermörkret.
2.200 av dessa stannade sedan för att se Ljusdals stolthet LBK, ta sig an KVBS från Katrineholm. Kunde lika gärna ha blivit 10-2 i stället för  4-2 som slutresultatet blev. I första halvlek missade LBK chanser i parti och minut. Det var en jämn match var det nån som skrev på svenska fans. Tror inte att han såg samma match som vi andra. Nästa helg är det Örebro borta för LBK. Då är det upp till bevis.
Betydligt bättre fart på Järnvägs i lördags. Träffade många gamla vänner som gjorde kvällen lyckad. Men eftersom jag skulle upp och köra bil tidigt igår, så avslutade jag kvällen redan kl 12. Uppe med tuppen, nästan, för att gå på en visning. Mäklaren hade ställt klockan åt fel håll, så ägaren fick visa huset i stället. Mysigt ställe var det. Nu är det bara att vänta på besiktningsprotokoll så får vi se vad som händer.
Hemma i Uppsala igen, hos mina kära och en underbar middag, vid 5 tiden. Aurora hade gjort en pepparkaka som jag inte orkade igår. Längtar hem till den :-) Ska bli en stor bit av den i kväll.

Jag var en stockholmare (inte 08 utan 99:a) i helgen, när vi spelade golf jag, Conny, Anders och några till. För er som inte vet, så heter det alltså 99:a nu för tiden och inte 08. Det är för att dom inte är riktigt 100 stockholmarna :-) Och det var inte jag heller när vi ställde oss på första tee på Bodaholms golfbana i lördags. Hade tagit några Ipren innan, men det kändes inte som dom hade verkat när jag slog ut. Började med boogie på första hålet följt av par på dom två nästa. Sen rullade det på, på ungefär samma sätt till o med hål 9. Det var länge sedan jag hade 23 poäng efter halva rundan. Sist jag spelade, för 3,5 år sedan, hade jag 2 poäng efter halva. Gången före det kommer jag inte ihåg, för det är 6 år sedan. Det slutade i alla fall med 38 poäng. Det blev lite huggande på några hål på vägen in.

Ja vad ska man säga? Fick svar från försäkringsbolaget idag. Om bilen hade gått mindre än 10000 mil så gällde försäkringen för motorskada. Min har gått 12000. Opel ringde och talade om vad som behövde bytas. Hela skiten. 30000 kr och försäkringen täcker ingenting. Surt sa räven. Och det är ett understatement. Men vad ska man göra? Det är bara att betala för den är ju värd en hel del mer än så. Det positiva är ju att det blir en motor som har gått betydligt mindre än min, även om den är begagnad.