God Jul och god fortsättning

Då hade vi passerat julafton med allt det innebär. Hade svärmor på besök och båda ungarna hemma. Det blev en riktigt härlig tillställning. Att barn är barn har man ju alltid vetat men när det är julafton blir även vuxna barn små barn. Att en 22-åringe kan bli så glad för ett tiopack stumpor kommer jag aldrig att förstå. Frun har suttit och visat mig bilder på saker hon ville ha dagarna innan jul. Jag har sagt "Ja, den där är fin" och vetat att den redan låg under granen, köpt för länge sedan. 
Uppesittarkvällen blev ingen hit i år. Efter förra årets vinst på 35.000 i resor blev det i år en Sverigelott. Oavsett så är det lika roligt att vara nära den där bilen eller miljonen varje år och veta att du inte får den. Ringa in är heller ingen idé, det enda man hör är Tyvärr". 
 
Sen var det ju det där med boken. Hade ingen lust att lägga 70.000 på något för att sedan sälja för någon krona. Det är inte ens säkert att jag får någon såld över huvud taget. Nu visade det sig att det finns ett förlag som ger ut böcker till ett överkommligt pris. Tyvärr så korrekturläser de inte utan ger ut boken i "befintligt skick". Då får man korrekturläsa själv, vilket innebär att man missar en del och att det kan bli en del fel som sedan inte kan åtgärdas. De enda researchkanalerna jag använt är Google och hemsidor till de olika platser personerna befinner sig på, så jag ber eventuella poliser som läser boken om förståelse för min ringa kunskap om ert arbete.. Vissa som läser den kommer att känna igen sig eftersom den har Ljusdal och Hälsingland, om än i andra ord, som utgångspunkt med både verkliga och fiktiva platser och människor.
Om jag skulle beskriva den kort, så är det en kriminalroman som följer polisen Robin Rosén och hans kollegor när de utreder ett brutalt mord på ön Grytö.
"När en ung kvinnas kropp hittas i skogen med flera knivstick, inser de att de står inför ett farligt fall. Med hjälp av sin nyfunna kärlek Tindra och ett team av poliser försöker Robin hitta ledtrådar och förstå motivet bakom mordet. Under utredningen avslöjas mörka hemligheter och komplicerade relationer, vilket leder dem djupare in i öns mysterier. Boken kombinerar spänning och romantik i en dramatisk jakt på rättvisa".
Under resans gång ger sig huvudpersonerna, förutom att försöka lösa mordet, ut på diverse erotiska äventyr. Här måste jag varna er som är lite för pryda, lättkränkta eller allmänt tråkiga. Den här boken är ingenting för er, eftersom den innehåller en del detaljerad sex. 
 
För er som är intresserade så heter boken Morden på Grytö och kan beställas på bod.se, Adlibris, Ginza och Google books. På bod.se kan den, när ni läst den, också recenseras även om ni tycker den är värdelös. Jag kan ta det, för oavsett positiva eller negativa åsikter så har det varit jävligt roligt att skriva den. 
 
På tisdag är det nyårsafton.

Pensionär

I augusti kom dagen. Då gick gubben i pension. Funderar egentligen på varför jag inte gjorde det tidigare. Det är fantastiskt skönt att inte stressa iväg på jobb varenda morgon, att bara sätta sig med en kopp kaffe och se på Nyhetsmorgon. Det blir en del pysslande i huset också, men inget som driver på någon stress. Nu börjar snart julpyntet att ropa och vill upp på väggar och golv. Ska väl ta tag i det också snart.
Så, vad har hänt sedan sist jag skrev?
Vi har inte haft någon skugga alls i vagnen, så för Nalah´s skull vände vi den i somras och det var inget litet projekt. Eftersom Johansson hade varit så smart att dra åt handbromsen för fem år sedan så hade alla fyra däcken låst sig. Kugan hade inte en chans. Som tur är så har vi en hel del snälla vänner där nere. Grannen har en sån där bil som man kör stora stenar med så han drog ut vagnen direkt. Sedan försökte vi köra den på asfalten för att få hjulen att lossna. Icke sa Nicke. Vi var tvungna att ta fram släggan och knacka loss bromsarna som, även om det tog lite tid, en efter en lossnade. Resten gick fort, även om det tog lite tid att flytta standbytältet. Nalah, som egentligen älskar sol, ligger nu gärna i skuggan när graderna stiger mot tjugofem.
"I remember september so I had a sober october". Att det ska vara så slitsamt att ha semester, eller att vara pensionär kanske jag ska säga. I september var jag hemma i huset sju dagar. Det började med att vi åkte till Kos och hotel Akti Beach Club utanför Kardamena. Fantastiskt hotell men tyvärr en sämre strand så det blev många timmar i poolen som vi hade precis utanför rummet. En del turer till Kardamena blev det också med både shopping och barrundor På en av bartrundorna såg vi, tillsammans med ett antal andra svenska fans, Sverige krossa Estland med 3-0. Kunde ju faktiskt ha blivit många fler mål. Dåligt väder hade vi inte gott om. Det pendlade mellan 34 och 37 grader hela veckan.
Hem igen, tvätta och packa på nytt för att tre dagar senare åka till Torrevieja och hälsa på svärfar en vecka. Samma där, strålande sol hela veckan men något kyligare. 30 till 33. Vi hade hyrt bil så vi åkte runt på sight seeing och shoppingturer på förmiddagarna. På kvällarna kollade vi in utelivet, både på vår stampub och på andra barer. Vi missade en gång. När vi satte oss på en pub och skulle beställa in öl så visade det sig att det starkaste de serverade var kaffe. Vi hade i alla fall en fantastisk vecka.
Efter att ha landat på Arlanda åkte vi direkt ner till Trollhättan. Emmanuel, som nu är utbildad betongare, ville komma närmare hemmet. Han och Leila bestämde att han skulle flytta hem medan han sökte jobb, och så blev det. Sagt och gjort, efter nästan en vecka i Trollhättan hyrde vi en one way-släpkärra i Stenungsund, packade både den och bilen full och körde de 55 milen hem. Fyra dagar senare var det oktober.
Jag började septemberdelen med "I remember september so I had a sober october". Så blev det. Frun och jag kom överens efter alla liter vi konsumerat på Kos och i Torrevieja. Har inte druckit en droppe alkohol sedan första oktober. Faktiskt så har jag lärt mig att tycka om alkoholfri öl.
Vad mer har hänt sedan skolan slutade i juni? Jag satte mig redan i maj och undrade vad jag skulle göra nu som jag hade en helvetes massa fritid. Jag kom fram till, även om det inte har synts här, att jag älskar att skriva, leka med ord och meningar, så varför inte börja på ett manus till en eventuell bok. Nästa fråga. Memoarer eller skönlitteratur? Det landade i en kriminalroman med arbetsnamnet "Morden på Grytö". Sju månader senare är utkastet klart och inskickat till ett bokförlag. Fick tillbaka recentionen av den i förra veckan.

"Morden på Grytö" är en välskriven kriminalroman som imponerar med sitt engagerande mysterium och trovärdiga karaktärsutveckling. Författaren lyckas skapa en känsla av isolering och spänning genom att använda ön Grytö som en mystisk och klaustrofobisk miljö, vilket bidrar starkt till berättelsens atmosfär. Karaktärerna, särskilt polisen Robin Rosén, är välutvecklade och får läsaren att investera i både deras personliga och professionella utmaningar. Språket är klart och precist, vilket gör boken lättläst och bibehåller ett jämnt tempo. En stramare redigering av de mest beskrivande partierna skulle hjälpa till att hålla spänningen konstant genom hela boken.

Vår bedömning är att vi gärna ger ut din bok - under förutsättning att manus kortas - och vill i och med det erbjuda dig ett samarbete. Utgivningspaketet innefattar redaktionellt arbete vilket bland annat innebär omfattande språkgranskning, formgivning och inte minst marknadsföring och införsäljning. Din bok kommer att presenteras i förlagets kanaler, skickas till utvalda profiler i sociala medier och redaktioner.

Tyvärr så kostar det  40.000 att publisera den som pocket och 70.000 för att göra den inbunden, så den får ligga kvar i datorn tills jag blir millionär. Men kul var det. Funderar på att skriva en till.

Återblick

I förr veckan fick jag en räkning från min mailleverantör. Eh, tänkte jag. Den kan inte vara riktig. Mer än dubbelt så dyr som jag brukar få. Tydligen så har de, efter 10 års tid, sett att jag har fler flikar på min hemsida, vilken jag inte använt på 9 år. Var då tvungen att gå in och titta på den och där hittade jag bloggen.
Senaste gången jag skrev här var islutet på juni -21. Nästan 3 år sedan och jag hade precis gjort slut med min gamla klass. Den mest underbara av alla jag haft och som skulle bli min sista innan pensionen. Men nej då, det blev tre år till. 
Min nuvarande klass är också ok. Igår var det deras tur att ha nationella skriftligt i svenska så det var ett sjukt spänt gäng som kom in i klassrummet i morse. 2 prov på en dag, 80 + 70 minuter. Fantastiskt att få 20 elever att sitta stilla så länge. Förhoppningsvis med goda resultat också. Svaret får vi nästa vecka när alla prov är rättade.
Sist sa jag ju det att vi tar allt som man behöver göra, en annan dag. Jag menade ett annat år. Oavsett så är nu huset målat, terrassen utbygd och staketet bytt på terrassen i vagnen. Andra saker som hänt är att gubben blivit gammal. Trappor är inte att leka med längre och då är ju frågan varför vi har sovrummet på övervåningen. Det har vi inte längre. När vi flyttade in för 12 år sedan gjorde vi om matsalen på entréplan till sovrum. Efter något år tyckte vi det skulle vara skönare att ha sovrummet på övervåningen. Sagt och gjort. Vi flyttade upp, byggde om köket, rev väggen till vardagsrummet och gjorde sovrummet till matsal igen. Men....som sagt. Så ser det inte ut längre. Nu har vi byggt om köket igen, satt upp vägg mellan vardagsrum och matsal igen och gjort matsalen till sovrum igen. Har man inget att göra, så skaffar man sig.
Covid. Sverige klarade väl sig relativt bra, trots Lövén och Tegnell. Men tre vaccinationer hjälpte inte, jag åkte på det en gång i alla fall. Varianten jag fick var mild. Lite kraxig i halsen, snuva och lite feber. Var på benen igen efter fyra dagar.  
I fredags var det bandy på Idrottsparken. Ljusdal-Motala. Det behövdes en poäng för att gå upp i elitserien. Det såg otroligt bra ut fram till det var några minuter kvar. Då hade Motala hämtat upp ett 6-4 underläge och tryckte på för ett segermål. Sista två minuterna var hemska. Bland annat så missade Motala öppet mål med minuten kvar. När slutsignalen ljöd och det stod 6-6 på tavlan blev det kaos på isen. Jag tror varenda unge kastade sig ut till sina idoler för att gratulera. Sämre gick det för mitt gamla lag Vänersborg som måste spela allsvenskt nästa år. Sen har vi mina andra lag, Västerås Sirius och Drammen bandy. VSK är i final, Sirius gick till kvartsfinal och Drammen gick till final för första gången på 33 år. Tyvärr förlorade de finalen mot Stabäk med 4-2.
Andra saker som hänt är att Emmanuell flyttat till Trollhättan. Där håller han på att utbilda sig till betongarbetare. Frun vill att han ska bli klar snart, så att han kan flytta närmare. 130 mil tur och retur är inget man åker över dan.
Ja, just ja. Jag har blivit farfar också. Till underbara lilla Miranda, som blir ett år om en vecka. 
 
Om två veckor är det påsklov.

Sommarlov

Ja, då har man tagit sommarlov. Två månader i fullständig vila. Eller, måla huset och allt annat som man behöver göra när man är ledig. Men det tar vi en annan dag.
EM har börjat och så även regnet. I natt var det första gången i mitt liv som jag hade min hund i sängen. Regnet formligen vräkte ner och blixtar och åska for runt runt knutarna på husvagnen. Det gillade inte Nalah som trotts att hon vet att hon inte får vara i sängen, hoppade upp medan vi halvsov. Hon fick ligga kvar eftersom det inte bara mullrade utan small ordentligt. Det är ju inte så att det låter mindre när det regnar på ett husvagnstak heller.
Ett av förtälten klarade inte natten. Det vek ner sig i ena hörnet. Dom som äger vagnen är inte här så jag och Leila var ner och kollade. Ena tältpinnen har böjt sig vilket gjort att hörnet vikt sig och sjunkit ner. Orkade inte lyfta det själv så jag får vänta tills de kommer ut.
Nu har det lugnat ner sig på åskfronten men regnet tar i så det räcker. Vi får hoppas att det slutar framåt midsommar.
 
EM har börjat bra för de blågula. Poängen mot Spanien var mer än välkommen. Det var väl inte den bästa match Sverige har spelat men jag skiter i hur dom spelar bara det blir poäng. Nu är det dags för Polen och då vill jag se Quaison bredvid Isak, Kulusevski till vänster och Larsson med KO på mitten, eftersom Ekdal tydligen har ont. 
Är fett imponerad av Danmark, som trotts allt som hänt tar sig vidare som tvåa i sin grupp. På tre poäng! När Christian Eriksen föll ihop höll hela världen andan. Även vi som satt här på The Terrace. Som Mats sa, var det första gången någon av oss sett något sådant i realtid. En fruktansvärd upplevelse. Det är bara att tacka någon för att det gick bra och att han är på bättringsvägen. Att Danmark spelade för honom mot Ryssland, det kunde alla se.
 
Om en månad börjar OS.

Campingdax

Nu står vagnen där igen, sammankopplad med tältet. Hade ju den uppe vid övre delen av campingen under vintern. För tre veckor sedan skulle den på plats. Men innan jag kunde docka så var jag ju tvungen att röja undan all bråte som låg där vagnen ska stå. Bara lämnade allt i höstas och det var inte så smart. Tog inte så lång tid att fixa i och för sig och sen var det bara att börja bygga upp ny ramp. Vi bytte ut vår gamla till en som vi fick av en av grannarna i slutet av förra säsongen. Han hade beslutat sig för att inte campa nåt mer. Fast han ljög :-) Förra veckan ringde han och sa att han ångrat sig, så då var det bara att ge tillbaka rampen. Det är inte bara bara att bygga en sådan. Beverly Hills ligger ju i en sluttning och ena sidan av vagnen måste upp ca 4 decimeter, medan andra sidan bara ska upp en halv. Detta för att allt ska passa med altangolvet. När allt väl var uppbyggt kom den stora utmaningen. Att få vagnen på plats. Men med stor hjälp av frun och Torleif, lite trixande med av och påkoppling av bil, så gled den på plats. 
Sen var det 1 maj. Det är ju arbetarnas dag och då var det bara att börja ta tag i det egentliga jobbet. Göra rent allt och packa in det från förtältet in i vagnen, bygga nytt staket där tältet tidigare stod och få allt på plats i tältet. Tänk att man har så mycket skit på så liten yta. Efter 9 timmars arbetsdag var det skönt att sedan sätta sig med ett glas vin och bara vara.
Lite senare på kvällen ringde Torleif och undrade om han och frun fick komma över och ta ett glas vin. Vadå, ringa och fråga? Det är väl bara att komma det :-) Artig man Torleif. 
Det blev en mycket trevlig kväll, där vi först satt ute i kylan. När det började hänga istappar i näshåren flyttade vi in i tältet och försökte tända gasolkaminen. Den tyckte inte att vi skulle ha någon värme så nu åker den på tippen. Tur att vi har en värmelampa ovanför bordet. Den gav oss lite värme i alla fall.
Söndagen blev en vilodag. Eller inget slit i alla fall. Bara plocka undan det sista och slappa lite innan vi åkte hem för att se AIK göra 1-0 mot Elfsborg och sedan parkera bussen.
Helgen efter åkte vi ner och för att finslipa det som var kvar, hjälpa Sture att bygga terrassgolv och sätta upp hans tält. Men vi gjorde ett litet stopp på vägen först. Vi såg Emmanuèl, eller Manfred som han nu döpt om sig till, ha premiär på musicalen "Little shop of horrors". Det är deras slutproduktion efter 3 år på Torsbergsgymnasiets estetiska program i Bollnäs. Mycket bra spelat av hela ensamblen. Emmanuél spelade plantan, utomjordingen Audry 2, och gjorde det på ett utomordentligt sätt. Hans sång i musikalen var strålande. Hade ingen aning om att han sjöng så bra. 
Efter en tredagarsvecka var det dags igen. Den här gången för att fira Sture som fyllde 70. Kan säga att det inte var coronaavstånd i deras tält i alla fall. Tur att alla är vaxade. Det är bara Leila som inte fått första sprutan än, men hon verkar ha klarat sig. Som vanligt en mycket trevlig helg med många skratt.
Nu är det inte många dagar kvar till sommarlovet. De senaste veckorna har gått i nationella provens tecken. Det har varit många spända ansikten och succkande i klassen när de olika matteproven skulle klaras av. Problemlösning är inte lätt när man inte får förbereda sig eller får någon hjälp. Nu tycker jag att dom klarade sig riktigt bra ändå.
Skönt att det är avklarat så vi kan koncentrera oss om avslutningsshowen. Vi får ju inte ha någon avslutning i kyrkan så då kör vi sexor en avslutning för de andra klasserna i skolan i stället. Vi kan inte bara säga tack och hej och sedan skingras. Vill göra nåt speciellt som dom kommer ihåg på äldre dar.
Nu är det 15 dagar kvar till sommarlovet :-)   

Vaccin!!!

Yes, då har man fått första dosen. Var nojjig att det skulle vara Astras, men som tur var berättade sköterskan att jag skulle få Pfizers. Även om jag tror att AZ´s är lugnt att ta så kändes det skönt att få det jag ville. Sist jag hörde var det 72 st. av 20 miljoner som hade fått de värsta biverkningarna av AZ. Så, så farligt kan det inte vara. Min biverkning var ömhet runt sticket i ett dygn. Värre var det med grannarna, som fick AZ´s. Där var det feber och ett dåligt allmäntillstånd i ett dygn, men det verkar ha gått bra.
Nu är det bara att vänta på att frun får, så vi kan resa igen. Det saknar vi verkligen. Och att slippa vara rädda för att vara för nära någon när vi är i vagnen. Det händer ju att vi tar en öl tillsammans på någon altan där nere. Nu har ju i och för sig de flesta av gänget fått sin första dos men det ska ju gå tre veckor innan vi kan börja leva som vanligt igen, enligt Giesecke. Litar mer på honom än den andra virrpannan, som inte haft ett rätt sen epidemin började.
 
Nu börjar det närma sig sommarlov igen. 35 skoldagar kvar. 40 arbetsdagar på oss. Det var ju nyss sommarlov. De här dagarna kommer att gå fort. Prov på prov och nationella prov. Sätta betyg, träna in sommarshow och planera friluftsdag. Men det blir roligt. Dock längtar jag inte till 10/6 då jag måste lämna dessa underbara ungar.
 
På hemmafronten har det varit trädgårdsarbete. Träningsvärk från h*****e. Gjort om ena terrassen. Tagit bort det som skulle bli trappa ut och inhägnat hela i stället. Gick inte att möblera där ute. Så det fick bli en tur till Byggmax först för att köpa virke. Sen var det bara att måla, vänta, såga och skruva upp.
För tre veckor sedan slocknade två av lamporna runt jacuzzin på baksidan, så det vara bara att krypa unde trallen och kolla vad felet var. Tydligen har nån eller något klippt av sladden mellan lamporna så det var bara att byta ut. 
Frun ville gärna ha en plantering med stenar runt, vid ena staketet. Jaha, var har vi stenar i rätt storlek? Jo just ja, under trallen på framsidan. Bara att skruva bort panelen och krypa under och hämta fram 30 stycken.
 
 
Det är en j***a tur att man inte fyllt 67 än :-)

Nu är våren här

En öl i solstolen i lä på terrassen, med stekande sol från en molnfri himmel och Volbeat´s Lola Montez på Spotify. Kan det bli bättre? Ja det kan det förstås. Solstolen kunde stå på Kreta med en pool framför.
 
Men nu är det som det är, så vi får göra det bästa av det. Vi hoppas att vi kan sitta i den solstolen på Kreta i sommar i stället men chansen för det är nog liten. Den tidigare glädjeprognosen, som nån institution ställde, om att alla skulle vara vaccinerade i juni, är nu flyttad till i mitten av augusti. Samma institution lovade att fas 2 skulle dra igång i februari. Ja, eller hur?? Nu är vi i mitten av april. 
 
De som är ansvariga för ovanstående institution men som aldrig tar något ansvar, lovade också att pensionärer inte skulle behöva betala skatt från 2020. Ja, eller hur?? Nu är det 2021. Men det är ju som allt de lovar. Bara lögner. Så det är bara att jobba vidare, eller hur Sture?
Samma ansvariga eller ansvarige rättare sagt, uttryckte ju också att "det är många döda som flyr" för nåt år sedan. Ni förstår ju själva. 
 
Men det var inte det jag skulle skriva om egentligen. Våren är här och längtan efter att komma ner till Johansson Terrace är enorm. Vi fick inte vara där i påsk, vilket var en liten missräkning. Det är ju en del att göra nu när det är mycket nytt som ska in i tältet. Först måste vi flytta tältet från ena sidan av terrassen till den andra, för att soffgruppen och det nya köket ska passa in. Det betyder även att vagnen måste flytta fram så att slussen står rätt. Sådana saker skulle vi ha gjort i påsk. Får väl åka ner och försöka hinna med att fixa allt en lördag istället, nån av de närmaste helgerna. Vill ju att allt ska vara klart till sista april.
 
Påsklovet går mot sitt slut och sen är det bara ett antal veckor kvar med dessa underbara ungar. Det ska i alla fall bli skönt att komma tillbaka till dem igen. Det kommer att bli några tuffa veckor. Prov som ska göras, betyg som ska sättas och sen ska det övas på avslutningsshowen också. Det är allaredan klart att vi inte kan fira avslutningen i kyrkan, som vi brukar göra, så då får vi showa till det lite i aulan i stället. Om nu inte smittan sprider sig ännu mer.
 
Om 9 veckor är det sommarlov.
 
 
 

In i rutinerna

Då har vi äntligen kommit igång efter jullovet. Eleverna har intagit skolan igen, trötta som få. Det tar nog en vecka eller två innan de har hamnat på rätt plats i tiden. "Har ju sovit till 12 i tre veckor" var en kommentar jag fick i måndags. Det positiva med att de var trötta i måndags, var att de var mindre pratiga än vanliga måndagar. Sjukt att veta att detta är sista terminen med dessa underbara ungar. Kommer att bli oerhört tråkigt att behöva lämna över dom till högstadiet.
 
Nu har snön gjort sitt inträde i området. Har upp emot 40 cm och det sägs att det ska komma mer under veckorna som kommer. Det är nästa så att man är lite avundsjuk på Västernorrland. Där har det ju kommit 70-80 cm den senaste tiden. Det gör inget. Det är vinter det. Bättre att det är en meter snö och ett antal minusgrader än att det är Göteborgsklimat. Regn och + 4, som känns som - 20. Vi hade ju - 20 här i förra veckan. Kändes som - 5. Sen är det även så att 2014 och 2018 när det var mellan en och två meter snö här uppe, så blev det fantastiska somrar. En sådan vill vi ha i sommar också. 
 
Nyårsafton blev sådär.  Vi har en lekpark 100 meter från huset där det brukar vara fullt med folk, som minglar, skålar och skjuter raketer. Vi gick inte dit till 12-slaget som vi brukar, utan skålade för oss själva här hemma, frun, "dottern, "sonen" och jag. Det var nog inte så många i lekparken heller. Det sköts väldigt få raketer. Några smällar hördes, men det varade inte i många minuter. Inte ens Nalah reagerade.  
 
Berättade på nyårsafton om räven som varit på vår terrass och som sprungit runt på Idrottsparken. Nu har vi till och med träffat den. En kväll förra veckan när jag var ute med hunden, kom den springande tvärs över gatan, precis framför oss. Nalah tvärstannade och spetsade både ögon och öron men sa inte ett ljud, när den försvann in på en av granntomterna. Vi fortsatte vår promenad men jag var lite nyfiken så jag tittade bakåt efter efter en stund. Där kommer räven strosande ca 10 meter bakom oss. Jag stannade för att se om den skulle närma sig men den stannade också. Sekunder efter kom det en bil som skrämde iväg den. Lite synd var det. Nalah kunde ju fått en ny lekkamrat :-) 
 
Appropå Nalah så är det fan dags att ge min fru ett diplom eller två. Både förra helgen och igår har hon fått med mig på hundpromenader på 5-6 kilometer. 8-10000 steg enligt hennes stegräknare. Det är ju mer än jag går på ett helt dygn i vanliga fall. Och kallt som fan är det också, -13 igår när vi var ut. Men det går åt rätt håll.... 
 
.... om sju veckor är det sportlov.

Gott Nytt År

God fortsättning på julen och en förhoppning om ett gott och coronafritt 2021. Vaccinationerna har börjat och vi får verkligen hoppas att dessa tar död på det här viruset.
Julen ja, den försvann som ett skott och det fattades massor med saker. Julstämning och snö framför allt. Nu har i alla fall snön infunnit sig. En och en halv decimeter and counting. Det ska tydligen snöa till och med lördag :-) Fantastiskt fint och ljust ute.
 
Här har vi suttit i frivillig karantän i stort sett hela tiden sedan jullovet började. De enda utflykterna är promenaderna med Nalah och turerna till matvarubutikerna.
Tyvärr så har dom stängt Nalah´s lekplats, Idrottsparken. Hon brukar få en promenad dit en gång om dagen. Där kan hon springa fritt och leta efter räven som också använder IP som lekplats. Här om dagen var den på vår terrass. Vet inte om det var Nalah den letade efter.
Otroligt roligt att se henne nu när snön har kommit. Kommer ihåg mina barndomsår när man jublade så fort det kom en snöflinga. Likadan är Nalah. Far omkring som en vettvilling ute på tomten. Hoppas bara att det kommer nån decimeter till och att den får ligga kvar.
 
Regeringen går från klarhet till klarhet. Dom inför flygstopp från Storbritannien men ändå så väller det in folk därifrån, genom svängdörrarna på Arlanda. Ingen kontroll, inga tester, ingenting.
Lövén säger att folk inte ska springa i butiker eller gå på mellandagsrea och pekar med stora fingret. Vem springer då i butiker och går på mellandagsrea? Jo, han själv, Magdalen Andersson och Morgan Johansson. Ooops. För att inte tala om den smartaste av alla, Eliasson, som åker till Kanarieöarna på solsemester mitt i pandemin. Sen har sossarna mage att gnälla på Ebba Bush. Snacka om hyckleri. Patetiskt. Sitter du i en regering ska du föregå med gott exempel.
Nu ska dom ju införa en ny pandemilag också så att dom kan stänga ner både det ena och det andra. Mycket bra, men det är liksom ett år för sent. 
 
Nu är det ju nyårsafton men den känslan finns inte heller där. Det känns som att vi bara väntar på morgondagen så att 2020 tar slut. Possitivt är i alla fall att "dottern", som jobbar på ett LSS-boende, har fått frågan om hon vill vaccinera sig. Sprutor är inte hennes starkaste sida men den här behövs. Sen får vi hoppas att dom prioriterar oss lärare också, efter vården. 
 
Som avslutning på året önskar jag att ni tar det försiktigt där ute. Spring inte på stan i onödan. Mycket av det ni behöver kan handlas på nätet.
 
GOTT NYTT ÅR!!!
 
 

God Jul

Nu är det snart dags för tomten att komma. Men först blir det en uppesittarkväll med bingolotto. Den enda gången på året som vi spelar detta spel. Roligt också att ungarna är med. Är väl också enda gången på året som vi samlas och är tillsammans i så många timmar. Emmanuél bor ju i Bollnäs och Aurora bor på undervåningen. Nalah är den enda som svansar runt oss i stort sett hela tiden.
 
Som sagt, nu är det snart dags. Allt är klart. Granen har varit på plats i nån vecka, klapparna är inslagna, köttbullarna rullade, skinkan griljerad, sill, sylta, prinskorv och vuxendrickat inhandlat. Nu är det bara att vänta på Loket. Eller det kanske inte är honom vi väntar på. Nu heter hon visst Lotta Engberg, hon som ska ge oss en bil eller nån million i kväll. För en resa är väl inte aktuellt under 2021 heller.
 
Sitter och tänker tillbaka på förra julen, den 24 juli i år. Fantastiskt i år också även om vi hade coronaavstånd under hela jul(i)bordet. Måste säga att avståndet minskade ju längre kvälle led. Granen var pyntad med tomteluvor som Robban ordnat. Alla var på plats förutom vår kära ryss, som är i riskgruppen.
Julibordet för två år sedan bjöd, liksom i år, på en överraskning. Mitt i maten kom en tiggare som ville ha pengar. Det var inte snack om, så vi viftade bara iväg honom och fortsatte våra konversationer. Tyvärr så ville han inte ge sig, utan fortsatte att tjata. Till slut erbjöd Leila honom lite mat men det sa han nej till. Han ville ha vodka eller pengar, som han sa på halvtaskig engelska blandat med ryska. Till slut fick han en sup, tog av sig maskeringen och satte sig ner. Det visade sig att vår ryss var en av våra vänner som blåste oss till den milda grad att vi bara satt och gapade. Fantastiskt skådespeleri. 
I år var det dags för överraskning igen. Nu var det ett luciatåg med lucia, tärna och stjärngosse. Grannarna och deras vänner hade i all hemlighet övat in en hel del luciasånger och körde en luciashow i grönskan på campingen. 
 
Appropå campingen så håller dom på att ändra helt och hållet nere på "plattan". Förut har det inte varit ordning på någonting egentligen. Eller, det har varit svårt för folk som kommit dit att veta var dom skulle stå. Nu ska det fixas. Några av de våra får flytta vagnarna så att de står riktigt, så att säga. Andra byter plats för att komma längre ifrån oss :-) Fan Sture, Mohed blir sig aldrig likt igen. Nu blir det färre besök av dig hos oss :-D.
Uppe på Beverly Hills så kommer vi att bygga om vår terrass. Har haft samma nu i några år. Måste ju ha något att göra också, på sommaren. Kan inte sola och dricka läsk hela tiden. Faktum är att vi har köpt nya möbler till förtältet och på grund av dem så måste vi möblera om. En del av terrassen måste flyttas så att vi får ingången på andra sidan. Som tur är har jag ett gäng som gärna hjälper till :-) 
 
På skolfronten intet nytt. Samma fantastiska ungar som jag tog över sommaren 2018. Nu går dom i sexan och jag måste säga att deras utveckling är stor. Nu som det är betyg för dem för första gången, så förstår dom att det är allvar. Men även om det är större eget ansvar och lite mer press. så har vi haft en hel del kul också. I år gjorde vi en kombinerad Lucia och Julshow. Magiskt som vanligt. Synd bara att coronan gjorde att vi inte kunde visa showen live för föräldrarna. Tur då att youtube finns så att de kan se den där.
 
God Jul :-)

2020, i stort sett ett skitår

Ska inte säga att hela året varit skit, men stora delar av det. Vi har haft väldigt mycket trevligt under året. Köpt ny vagn, köpt hund, jag har blivit överraskad på födelsedagen och haft väldigt många trevliga stunder i Mohed i sommras. Men resten har väl inte gjort oss särskilt glada.
Januari. Statsepidemeolog Tegnell säger att den här coronan som utveklats i Kina, inte kommer att spridas i Sverige. Sista januari får Sverige sitt första fall av corona. Tegnell säger att risken för spridning är låg. Sen kommer sportlovet och myndigheterna tycker att det är helt ok att åka till det mest smittade landet i Europa, Italien, för att åka skidor. Först i slutet av februari fattar Tegnell och hans myndighet att svenskar drar med sig coronasmittan hem. Ehh, hallå.
Hela världen stänger ner, utom Sverige och nåt land till. Tegnell anser att världen blivit galen. Han och regeringen svär fri från ansvar. Håll avstånd var rekommdationen från FHM. Lövén la till att vi skulle tvätta händerna medan folk dog i hundra och tusental på våra äldreboenden. 
Sen kom sommaren och det lugnade ner sig lite.
- Skönt, sa Tegnell i juli och lade till att det kommer ingen andra våg till Sverige eftersom vi inte varit utomlands under sommaren.
Det han glömde var att gränsen var vidöppen och vem som helst kunde komma in i Sverige. 
I oktober tog det fart igen i Frankrike, England, Holland och Belgien.
- Vi ser ingen omfattande spridning i Sverige, sa Tegnell i mitten av oktober.
Några dagar senare beslutade Uppsala om särskilda restriktioner.
- Håll avstånd och tvätta händerna, sa Lövén.
I slutet av oktober hade samtliga 21 län skärpta restriktioner och man fick bara var 50 personer på evenemang. Sen blev det 300 personer. Eller skulle det fortfarande vara 50? Eller var det 50 på några ställen och 300 på andra. Hela jävla världen skrattade åt oss.
- Håll avstånd och tvätta händerna, sa Lövén.
Nu har det gått nästan 12 månader sen skiten började och det verkar som om Lövén äntligen fattat att Tegnell bara svamlar hela tiden. Nu är rådet att vi bara får samlas 4 stycken ex. på restauranger. Och? Det är fortfarande bara ett råd. Inga förbud. När till och med handeln går ut till sina medlemmar och säger att det inte är någon fara att ha mellandagsrea. 
Enligt OECD´s utvärdering är Sverige sämst på allt.
- Men dom säger ju inte att Sverige har misslyckats, säger Tegnell.
- Håll avstånd och tvätta händerna, säger Lövén och skickar ut ett sms där det står "följ restriktionerna".
Alltså kan ni bara avgå, så att vi får folk, som tar ansvar för Sverige, i ledande possitioner. De som sitter där nu låter ju gemene man göra som dom själva tycker.
Det senaste är bara grädden på moset. Smittspridningen av det nya muterade viruset är utom kontroll i England. Holland, Belgien, Österrike och Italien stoppar alla fyg från Storbritannien. Norge coronatestar alla som kommer från Storbritannien. I det här landet "följer regeringen frågan" för det här nya muterade viruset har ju inte upptäckts än i Sverige.
Nu kommer vaccinet snart. Är väl bara att vänta och se om vi får vaccineras. Det kanske blir så att regeringen vill vänta och se om det fungerar i övriga världen först. 

Födelsedag

Jaha, då har jag blivit ett år äldre och idag känns det så. Det gjorde det inte i fredags när jag fyllde. Då blev det både karaoke och dans. Men vi börjar väl från början.
Frun har under några veckor sagt att jag inte ska planera något när jag fyller. Det gjorde jag inte heller. Jag tänkte att jag bara åker med, vad vi nu än ska göra. Hade inga illutioner om nåt egentligen mer än att jag funderade lite om kvällarna när hennes messenger plingade i tid och otid. Hennes svar var att hon glömt stänga av jobbtelefonen. Hmmm. 
Hon hämtade mig strax efter 13 i fredags och förklarade att hon inte kunde vägen till slutdestinationen :-) Och ha igång gps´en var inte ett alternativ för då hade ju jag vetat var vi skulle. 
Nu ska också sägas att jag hade fått ett brev på rim med, som Leila sa, några ledtrådar. Dom var väl gömda om jag säger så. Vi skulle inte vara under jorden och vi skulle inte äta korv. Målet var heller inte att vara i vagnen och vi hade inte besökt resmålet tillsammans tidigare. Jaja, tänkte jag och satte mig i bilen.
När vi körde ut ur Ljusdal tog vi av mot Bollnäs. Det uteslöt halva Sverige. Söder om Järvsö blev jag minst sagt förvirrad. Då tog hon av mot Harsa men jag fattade ju på hur hon pratade, att vi skulle längre. Harsa tänkte jag, Edsbyn? Då förstod jag att det antagligen var till Dalarna vi skulle. Men var i Dalarna? Det finns ju inte så många alternativom man ska fira en födelsedag. Mora, Borlänge, Falun?? När hon sen tog av mot Edsbyn nere i Ovanåker slog det mig, ledtrådarna. Inte under jord och ingen korv. Falukorv och Falu koppargruva. Vi skulle naturligtvis till Falun, något Leila då konfirmerade. Skönt, då var den saken klar.
När vi kom ner till Falun och hotellet, blev jag ombedd att vänta utanför medan Leila checkade in. Nu var det något på gång, det förstod jag. Står utanför och väntar, kollar runt lite och tycker att jag känner igen bilen som står bredvid vår. Kollar registreringsnumret, vilket jag också känner igen och ser att det står Söderhamn under. Fan, Sture och Kia är här. Säger inget till Leila på vägen upp till hotellrummet men skriver på messenger till Kia och undrar om dom är i Falun men jag skickade det inte. Plötsligt knackar det på dörren, jag tar upp mobilen och Leila frågar om jag inte ska öppna. Innan jag öppnar visar jag henne det jag skrivit så att hon skulle veta att jag visste :-) Går och öppnar dörren och utanför står hela gänget från campingen, Kia, Sture, Gunilla, Mats, Janet och Leif och sjunger "ja må du leva". Att Kia och Sture var där visste jag ju redan, men att de andra också stod där utanför var en väldigt glädjande överraskning.
Korkade upp bubblet och blev överöst med gratulationer, sen blev det en hel del prat om hur de lyckades hålla allt hemligt. Planeringen hade pågått sen i juli och alla hade lyckats hålla k***en. Bord var bokat på Blackstone Steakhouse så efter att vi fixat till oss så bar det iväg dit. Stället kan verkligen rekomenderas. Beställde en mixad fisktallrik med tonfisk, svärdfisk och kammusslor. Fantastikt. Tvisten med det hela var att vi fick steka fisken själva vid bordet. Kyparn kom ut med en stekplatta som var småvarm. 400 grader eller nåt.
Mätta och belåtna fortsatt vi kvällen på Golden Beer Pub, en karaokebar av det bruna slaget. Där blev vi hjärtligt välkomna även om vi inte fick stå i baren och dansa. Som födelsedagsbarn var jag tvungen att sjunga karaoke. Jag safade och sjöng Jag vill ha en egen måne, Jag går och fiskar och Sommaren är kort. Måste ju kunna texten om man ska sjunga. Sen att det var fel på ljudanläggningen gjorde heller inget :-))) Oavsett så blev det en fantastisk kväll som avslutades på vårt hotellrum utan flamingos :-)
Hotellfrukost 9.30 och sen upp och vila lite innan vi träffades på Pub Dublin vid lunchtid för lite käk och en pilsner. Bokade även bord där till middagen. Efter lite shoping på diverse butiker var det bara att gå tillbaka till hotellet och vila igen. Fredagen hade tagit på krafterna så det var ett segt gäng som klev in på Dublin vid sju-tiden i går kväll. Efter maten var i alla fall jag helt utslagen. Tanken var att vi skulle gå tillbaka till Golden Beer och köra lite mer karaoke men det var det ingen som orkade. Så efter en fantastisk planka på Dublin återvände vi till hotellet och tog en night cap innan jag och frun slöt ögonen...alldeles för tidigt för att vara en lördagkväll. Det var väl åldern som tog ut sin rätt antar jag.
 

Corona

Nu Sture är det dags att plcka fram bloggen igen och få ner några rader om det som hänt de senaste 19 månaderna.
Vagnen står fortfarande kvar på vårt smultronställe Mohed. Eller egentligen inte, för vagnen står i Knivsta. I alla fall vår gamla vagn som vi behövde byta ut, eftersom ungarna sällan är med på campingen. Att vi då ska ha en barnkammarvagn är lite onödigt. Faktum är att ingen av barnen kunde sova i överslafen på slutet. Dom är ju inte barn längre, utan unga vuxna på 18 och 20 år. Plats i dinetten fanns det heller inte. Där sov vår nyaste familjemedlem Nalah, en 2-årig, helt underbar, schäfer som vi hämtat från Irland. Hon hade blivit lämnad av sin familj och blivit omhändertagen av ett rescue center. Vi hittade henne på "Hundar utan hem", ett svenskt omplaceringsföretag som samarbetar med sin Irländska motsvarighet. Nu har vi haft henne sen 14 juni, som förresten även är min mammas födelsedag, och vi bara älskar henne.
Vagnen ja. En Knaus Azur 650 TK blev lite fel för oss när "barnen" flyttade ut. Dels är den åt h****te för trång och dels är layouten helt fel. En sak vore det om den hade en sittdel i bakre delen och att våningssängen var placerad i mitten men så är det inte. Barndelen är placerad bak och sittdelen, som är alldeles för tight, är placerad i mitten, mitt emot köksdelen. Gången mellan är ca 60 cm bred. Möttes vi där så var det nästan omöjligt att komma förbi. Fattar inte hur vi tänkte när vi köpte den.
Har snurrat lite på Blocket för att hitta Vagnen. Diskussionerna har varit många mellan mig och frun. Våra vänner på campingen har också varit med. Hobby, Polar, Solifer, Ingen Adria i varje fall, Tabbert eller Kabe. Eller varför inte en ny Knaus. Vi kom fram till att det skulle bli en Hobby, Polar eller Kabe. Vi lutade nog mest åt en Polar 620. Bra design med dubbelsäng, sittgrupp, stort kylskåp och gott om space. I vissa finns det fristående dusch också. En sak vi saknade i vår gamla vagn var en ugn, så en sådan var ett måste. Sagt och gjort, vi letar efter en Polar med ugn och gärna AC också. Efter någon veckas sökande hittade vi en 620 i Borlänge. Skickade mail till företaget och bytte bilder på vagnarna. Dagen efter, minuter innan vi skulle maila och säga att vi tar den, så kollade vi Blocket. Borttagen!!! Ehh, ringde direkt och fick till svar att den var såld. Hmmm.
Skam den som ger sig. Fortsatt sökande och till slut låg bilderna där. Bilderna vi letat efter. Allt vi ville ha.....utom AC. Men man får ju kompromissa lite om man vill ha något man gillar. Tog kontakt med Upplands Bil & Fritidscenter, skickade bilder på Knaus´en och fick till svar att dom gärna bytte in den. Klart tänkte vi, men så lätt gick det inte. Efter att ha mailat, pratat, kliat oss i huvudet, pratat och mailat mer med företaget, så stod det klart att de bara byter in på vardagar. Efter två veckors velande gick dom med på att "ha öppet" en extra timme en fredag, för att kunna gå igenom vår vagn. Kvart i sex kom vi ner och dom började direkt att gå igenom vagnen. Både jag och Leila blev lite fundersamma när vi hälsade på verkstadskillen. Han var verkligen inte glad av att behöva jobba över. Och som vi befarade så hittade han fel som vi inte hittat. När han kollat klart så blev det lite förhandlingar om priset med Erik, försäljaren. Till slut var både jag och Leila nöjda. Säkert Erik också, dom brukar ju bli det försäljarna. Påskrivet och klart skulle vi bara hänga på vagnen och dra.
Leila googlade på registreringsnumret för att kolla in tidigare ägare etc. Körförbud!!! Det visade sig att vagnen inte gått igenom senaste besiktningen. Han fick lite panik han Erik. For runt som en vettvilling i utställningshallen. Ringde hit och dit och erbjöd oss till slut ett hotellrum i Uppsala över natten så att han skulle hinna fixa vagnen. Klockan var nu 21. Vi sa ok till det, åkte till Uppsala och tog in på Park Inn. 00.57 plingade det i min mobil.  "Nu är allt fixat. Vi öppnar 10.00". 
Vi tog lite sovmorgon, åt hotellfrukost och packade sedan ihop. Strax före 11 var vi nere i Knivsta igen. Kollade upp allt en gång till, fick papperen, hakade på vagnen och begav oss mot Mohed. Nu står den där kopplad till standby-tältet, vår nya Hobby 610 Exelsior. Mitt i coronakrisen. Det som hänt under den och månaderna före, tar vi nästa gång.
 
 

2018

Vad gör man när man är rastlös och inte har något att göra? Jo man letar fram bloggen och inser att åren går. Sist jag skrev här var 2 april 2016 och då hade vi precis införskaffat vårt standbytält till vagnen på Stenö. Det blev skitbra, även om tältet är mindre än det vanliga.
Sen var det ju det där med att trivas. Det gjorde vi inte. Måste säga att det var mycket konstigt folk på Stenö. Jag menar, om du ligger fast på ett ställe så brukar man lära känna resten av långliggarna. Så är inte fallet på Stenö. Där hälsar dom knappt när man möts. Men det fanns undantag. Våra grannar Kjell och Britt var underbara människor.
Vi spenderade 2 sommrar på Stenö, sen fick det vara nog. Vi hittade en underbar plats lite närmare Ljusdal. Moheds camping. Vi körde dit vagnen, ställde den på plats och satte oss med en drink. Det första som hände var att "hela campingen" kom och hälsade oss välkomna. Nästan precis som på Stenö.....not. I Mohed är det en härlig stämning. Till och med bättre än i Årdsunda. Vi trivdes sjukt bra där också men skillnaden är att här i Mohed tränger sig ingen på när vi vill vara ifred. Det kunde ibland vara ett problem i Årsunda.
Sen var det bara att plocka ner standby-tältet och trallen och köra iväg det till vår nya campingplats. Men innan vi kunde sätta upp tältet var vi ju tvugna att bygga upp trallen. Det tog ju sin tid. Inte bara att skruva upp 35-40 kvadrat direkt men det tog kortare tid än beräknat tack vare våra ny goda vänner Robban Gilljam, Mats, Lars, Sture och Torleif. Utan dem hade jag nog skruvat än.  
Bra blev det oavsett. Nu har vi haft vagnen där en sommar. Och vilken sommar det blev. Kan väl säga att vi hoppas på en likadan nu i sommar med skillnaden att vi slipper skogsbränderna runt knuten. Även om det var 3-4 mil norr om oss, som min morfars gamla skog brann, så var det lite läskigt. Den utvidgade sig väldigt fort och hotade flera samhällen. Nu var ju vi i vagnen nästan hela tiden men de gånger vi var hemma såg vi rökmolnen. Vi var uppe i det brandhärjade området på en konsert på sensommaren. Det ar ingen vacker syn. Svartbränd skog så långt ögat kunde se. Då var konserten betydligt trevligare, med Di Leva och Pontare som dragplåster. Sjukt bra väder och väldigt mycket folk.
I augusti fick jag en ny klass. En stor omställning igen, att gå från en sexa till en fyra. Man måste liksom "ner i nivå" om ni förstår vad jag menar. Oavsett så är det en fantastisk klass, även om de är lite pratiga ibland. Jag trivs oerhört bra med dem. Vi får väl se om det blir den sista klassen jag undervisar i. Jag funderar faktiskt på att gå i pension om 3 år. Men den tiden den sorgen. 

Standby

Har de senaste åren fått höra att det är sjukt svårt att sätta upp ett standbytält. Att göra det själv kan vara en utmaning, ja. Men det går. Svårigheten ligger i att få taket att bli tillräckligt sträckt och att inte vända profilerna fel. Det gjorde vi några gånger :-) Men resten är faktiskt inte så farligt. Frun och jag fixade det på ca 10 timmar. Småfixet, och det är en hel del, inkluderat. Men, jag måste erkänna att jag hade lite fjärilar i magen när vi började packa upp alla kollin. Som tur var så hade Svenska Tält markerat , bokstaverat och numrerat alla delarna ordentligt. Och då, GRABBAR, är det inte svårt. Det gäller bara att läsa BRUKSANVISNINGEN :-)). Nu ska det också sägas att frun läste den mer än mig. Så tack älskling, utan dig hade jag stått där än och vridit på delarna. Men nu står det där och väntar på alla möblerna som ska in. Utmaning! Det är nästan 5 kvadrat mindre än vårt tidigare tält. Men det ska väl gå det också. Får väl kapa här och där, bygga om lite och trycka in det som inte passar. Vi ska ju trivas där också, eftersom tältet är årets resa utomlands :-)

Gott nytt år

Då har vi hamnat i ett nytt år. Dags för nya utmaningar. Vet inte ännu vilken som blir den största, men vi börjar väl med hallen i källaren. Den är liksom brun och grön :- l. Måla väggar, panel och trapp plus att lägga nytt golv är nästa veckas projekt. Det är inte bara bara att börja göra nytt på ett ställe, som badrummet. Det drar med sig det ena och det andra. Skönt att ungarnas "gillestuga" är klar så nu är det bara hallen, gästrummet och toaletten kvar.
I helgen har vi haft svärmor och Krister på besök. Det blev både julafton och en liten nyårsafton på en helg. Tomten kom med en hel del saker till nya badrummet :-) och ungarna lyste som solar igen. Under jvm-matchen mot finnarna blev jag och Krister hänvisade till källaren. Men det gjorde inget. Vi skickade ju hem dom i alla fall. Rätt så mysigt att sitta där med en pilsner och kunna jubla som man vill, utan att störa :-) Jättetrevligt att ha dom här var det.
Nu är det bara 5 dagar kvar av jullovet. De 15 första har gått sjukt fort. Inte så konstigt egentligen så som vi farit runt. Sandviken, Sundsvall och Stockholm/Åbo. I tillägg har det varit jul och nyårsafton. Men roligt har det varit :-) Nu är det snart vardag igen och det ska också bli roligt. Jag saknar mina elever och är väldigt nyfiken på vad som hänt med dem under lovet.
Den lokala bandyn går inte så bra i dessa dagar. Enligt Jonas Svensson så var det lika bra att stänga länsgränsen så att LBK inte kunde komma hem efter matchen mot Sirius. Så dåligt var det tydligen. Nya tag på tisdag dock. Då kommer Bollnäs på besök. Jag har missat två hemmamatcher i år, mot Tillberga och Kungälv, så det är väl lika bra att jag håller mig hemma på tisdag också. Det blev ju vinst i båda dom matcherna. Stort bättre går det inte i juniorelitserien heller 1 vinst och 11 förluster. Den 12:e på väg just nu. Villa leder med 4-1 efter 26 minuter. Synd att vi inte fick spela i div 1 med ett u23-lag.

2014!!!

Titta vad jag hittade. Min blogg. Det är över ett år sedan jag skrev här sist. Så här på årets sista dag är det kanske dags att uppdatera lite kanske. På hemmafronten har det hänt en hel del. Granen, som legat strödd över hela tomten, är uppkapad och staplad i vedboden. Det känns sjukt skönt. Nu har vi ved i hur många år som helst. Vi har graderat upp vår husvagn från den lilla Hobbyn till en stor Knaus. Det var lite för trångt för barnen att ligga tillsammans i en 1.20 säng. Nu har dom varsin och vi fick en dubbelsäng. Härligt. Tyvärr så har flera av våra vänner nere på Strandbaden flyttat, så nu tänker vi göra det samma. Tänker ställa vagnen på Stenö utanför Söderhamn. Lite vemodigt men samtidigt så blir det kortare restid. Ungarna vill helst inte men dom fixar nya kompisar direkt antar jag. Vi hade i varje fall en underbar sommar där nere. 44 dagar utan en droppe regn och en temperatur som låg runt 28 varma. Graderna och solen tog vi med oss någon vecka senare när vi åkte till Kreta. Vi skulle tydligen fira nån födelsedag )) Sirios Village är verkligen att rekommendera. Gärna då i suiten vi hade, med egen pool utanför dörren. När vi kom hem från Kreta började vi diskutera om vi inte skulle starta projekt badrum i källarvåningen. Vi gjorde det i början av december och nu är allt, nästan, klart. Det fattas el och lite lister, så det blir inget bubblande förrän nästa år. Problemet med badet är att det drar med sig en del. Nu har vi bestämt att hallen och gästrummet också måste få en ansiktslyftning. Jag har bytt jobb också. Från Stenhamreskolan här i Ljusdal till Öjeskolan i Järvsö. Från en fyra till en annan. Jag trivs lika bra på nya jobbet som jag gjorde på det gamla. Jag är i och för sig bara tjänstledig från Stenhamre, så vi får se vad som händer efter sommarlovet. För min del tog bandyn slut i mitten av januari. Då orkade jag inte längre. Vi har nog inte samma syn på bandy jag och LBK. När det ska vara viktigare att delta än att vinna, då fungerar det inte för mig. Inte på elitnivå i alla fall. Men å andra sidan så var det inte många som var intresserade av att ha ett andralag i div 1 eller allsvenskan heller, förutom spelarna och jag. Hade varit roligt att få behålla grabbarna här i Ljusdal och bygga vidare på det laget. Nu spelar 8-9 stycken av dom i andra lag i stället. Nu är det här året snart slut och det har som sagt givit en hel del. Både upplevelser och utmaningar. Det blir inga större utsvävningar i kväll. God mat och dryck med familjen och några raketer när vi övergår till 2015. Sen får vi se vad det året ger.

NU...var det länge sedan!!

Sist jag skrev hade vi pissat in revir mot Söråker, slagit allsvenska Härnösand och hyllat AIK på Nationalarenan. Det var en och en halv månad sedan.
Det har ju hänt en del sedan dess. Vi premiärspelade i div 1 med att möta exallsvenska Nyborg. Där gjorde vi processen kort och ledde med 6-1 efter en halvtimme. Sen taggade vi ner lite och lät Nyborg vara med och leka också. 6-1 blev till slut 9-4. Efter matchen mot Nyborg startade vår bortaturné. 4 raka bortamatcher varav den första var mot Söråker. Utan att förta oss skrevs segersiffrorna till 10-2, efter 5-1 i halvtid. Förra helgen åkte vi till Falun för att spela en "tidig seriefinal". Tanken är ju att vi ska slåss med Falun och Skutskär om kvalplatserna till allsvenskan. Vet inte vad den orkanen som mötte oss hette men det blåste nåt alldeles in i h. Vi startade i motvind. Och det straffade sig direkt. 3-0 till Falun i halvtid. Ingen större fara kändes det som. Falun var inte ett lag vi skulle ha respekt för. I andra reducerade vi två gånger och hade bud på kvittering. Vi blev nog lite ivriga i medvinden och skulle forcera in målen på beställning. I stället kontrade Falun in både 4-2 och 5-2. Det kändes fortfarande som att det inte var någon fara. Våra mål kommer. Sen fick Falun 4 spelare utvisade inom loppet av några minuter. Vad gör vi då? Jo vi börjar slå långbollar, och får inte ut något av övertaget. I stället, när två av Faluspelarna kommer in, så gör dom 3 raka och vinner matchen med 8-2. Snacka om antiklimax.
Idag var det dags för nästa "tidiga seriefinal" mot Skutskär borta. Där kan vi prata om en kollektiv kollaps som heter duga. 0-15!!! Kommer inte ihåg att jag varit med och förlorat så stort någon gång i min karriär, vare sig som spelare eller ledare. Nu ska också sägas att Skutskär gjorde mål på 95% av sina chanser och att vi agerade som ett halvtaskigt juniorlag. Att vi sen saknade en av våra stöttespelare både i matchen mot Falun och idag mot Skutskär, hade nog ingen betydelse. Det är inte lätt när man gör allt fel. Tur att jag kommer ihåg resultatet från dagens match, för själva matchen har jag redan glömt. Ser redan fram emot mötet med Östersund på söndag. Då jävlar blir det åka av. Tror killarna vill revanschera den här käftsmällen så fort som möjligt. Då får vi också, förhoppningsvis, med #9.
På hemmafronten rullar det på. Granjäveln som jag skulle kapa " i morgon " ligger fortfarande kvar. Har varken haft tid eller lust att ordna med den. Nu får den ligga till i vår. Men då ska den bort. Nu ligger det flera dm snö i trädgården så det går inte hur mycket jag än skulle vilja.
Snart är det jul också. Julklappsinköpen är nästan avklarade. Det är några kvar till min underbara hustru. Några som inte funnit vägen från Kina och hit ännu, samt ett par andra som är beställda från svenska tillverkare. Ebay och Tradera är härliga inköpsställen. Ungarna får också så att dom håller tyst antar jag :-) Men det dom får behöver dom också i och för sig. Men det är alltid sjukt kul med överraskningar.
Min tjänst som lärare går ut vid nyår. Om jag nu inte får förnyat förtroende under vårterminen. Vi jobbar på den saken. Eleverna är fortfarande helt underbara. Till och med Religion tycks vara intressant. Sen är det så härligt när man får dom att knäcka koden i tex matte. Få dom att förstå hur allt hänger ihop, hur man räknar med uppställning och hur du tänker i kortdivision. Det formligen lyser i ögonen när dom förstått hur det går till.
I år var det vår tur att ha adventssamlingen. Fem julsånger och fyra adventsverser skulle tränas in. Vi tränade i ca 14 dagar men jag hade inga stora förhoppningar inför själva uppträdandet. Det var lite grus i maskineriet när vi övade. Men när vi väl stod där så var det klockrent. Så då var man stolt igen :-) Nu är det 14 dagar med mysfaktor kvar innan lovet. Det blir en del pyssel, film och andra godbitar under de sista två veckorna. Sen får vi se om undertecknad får fortsätta med dessa sköna ungar under våren

Snart dax!

Det har ju hänt en del sedan jag skrev senast. Som sagt i förra inlägget så skulle vi pissa in lite revir mot div 1 kollega Söråker. Det gjorde vi. 6-1 med väldigt mycket mersmak. Stolpar och ribba var i vägen vid några tillfällen och sen missade vi ett antal frilägen också.
Helgen efter var det allsvenska Härnösand som kom på besök till Gamla IP. Här visste vi att det kunde bli lite jobbigare. Men vi kom överens om att spela vårt eget spel och inte ändra på vår defensiv, bara för att det stod ett allsvenskt lag på andra sidan. Härnösand tog ledningen med 1-0 men sen gjorde vi 5 raka och ledde med 5-1 en bit in i andra halvlek. Då trodde tydligen killarna att det var klart. Härnösand reducerade med två snabba och då tyckte Johansson att det var dags för en time out. Den hjälpte, för bara några minuter senare klev Kevva in i handlingen och ökade till 6-3. Härnösand reducerade en gång till innan Kevva fastställde slutresultatet till 7-4. Skulle det gå enligt våra planer så möts vi nog i kvalet till allsvenskan i mars.
I onsdags skulle vi ha mött ett annat allsvenskt lag, Selånger, men dom hade dåligt med folk sas det. Konstigt, för dom spelade 1-1 mot Härnösand i tisdags. Selånger kan vi också få möta i ett eventuellt kval. Räknar med att båda lagen kan få det svårt i allsvenskan. Sen ska ju vi bli sämst tvåa i ettan också.
I söndags hyllade vi AIK på plats i Nationalarenan. Norra stå sjöng i 95 minuter och lyfte fram silverhjältarna till en 2-1 seger mot Helsingborg. Om någon undrar så är det inget fel på akustiken i Friends arena. Vilket liv det var. Nu är det bara att vänta och längta till nästa säsong. Då är det Europa som gäller :-)
Vi längtar till lördag kl 16.00 också. Då är det seriepremiär i div 1 norra. Ljusdal U-Nyborg.

Första snön.....

.....brukar alltid komma i oktober. I varje fall här uppe i Ljusdal. Min salig mormor hade full koll på allt sånt. Hon skrev alltid ner sånt i sin dagbok. Det var sällan snön kom senare än 20 oktober. Den låg aldrig kvar men den kom alltid som en överraskning. I år var det samma sak. I år kom den igår, 17:e oktober. Det var inte många fjun som kom, men det "snöade". Väderrapporten sa 2-3 cm så jag bytte däck på båda bilarna men det riktiga snövädret kom aldrig. Nej strålande sol och några plusgrader det var vad det blev...den här gången. I förra inlägget skrev jag att idrott är härligt, fast inte alltid. Det är väldigt rätt. Helgen 6-7 spelade U20 svenska cupen i Edsbyn. Synd att vi inte fick spela den på lika villkor. I första matchen mot Edsbyn, som är ett av Sveriges bästa U20-lag, lyckades domaren ge en av våra spelare rött kort efter 4 minuter. Enligt oss som bedömer att vi kan lite bandy, så var det ett slag på klubban. Det ger i vanliga fall inte ens utvisning. Men det är klart, domaren letade bara efter ett tillfälle att ge vår spelare rött kort. Han har liksom ett horn i sidan på honom.....och hans bror. Nästa match han dömde så tog det en halvlek innan han gav brorsan rött. Jävla pajas. Att spela med 10 man mot både Edsbyn och Sandviken och hoppas på att vinna, är som att försöka hoppa 7.20 i stav...utan stav. Ibland skäms jag över att heta Stefan Johansson.
Vi vann i alla fall en match. Mot Bollnäs, efter straffar. Vi ledde med 4-3 med en sekund kvar. Då satte Bollnäs 4-4 på matchen sista skott. Men vi fixade segern på straffarna.
Förra helgen var det dags för U18 att spela svenska cupen. I Relitahallen i Uppsala, vann vi första matchen mot Söråker med 12-2. Sen var vi chanslösa mot både Edsbyn och Sirius.
I morgon är det dags för fortsättningscup för U20. Vi möter Bollnäs och Västerås. Ska bli kul att se om vi kan hålla Bollnäs stången den här gången också. Vet inte vad det är för kvalitet på VSK. Men roligt ska det bli.
På onsdag ska vi pissa in lite revir. Då möter vi seriekollega Söråker. Men innan dess, på söndag, tar vi oss an Goif Kåre som spelar i div 1 östra Svealand. Samma serie som mitt gamla lag Helenelund. Men det blir ett lite stympat Ljusdal U som äntrar IP på söndag. A-laget spelar i Uppsala samtidigt, så jag kan bara använda 3 av 7 spelare från A-truppen. Det betyder även att jag kan prova lite nytt :-) och det är ju aldrig fel

Tidigare inlägg
RSS 2.0