Ljusdalsresan
Jag kollade febern runt 12 i fredags och den var ok. Alltså ingen feber. Men vi sköt på resan några timmar. Skulle egentligen ha åkt vid tvåtiden men vi kom iväg kvart i fyra. Tre vtimmar senare svängde vi in på Älvbron i Ljusdal och åkte direkt upp till min mor för en fika. Där var allaredan lillebror som hade kommit några minuter tidigare. Efter kaffe och bulle körde vi ner till vandrarhemmet och packade upp och fixade lite. Sen var det dax för ett besök på järnvägs innan vi gick upp till IP för att se Ljusdal-Bollnäs. Dom hade lagt nattmatchen lite tidigare under årets världscup :-) Ljusdal vann till slut med 10-7. Jag träffade en hel del gamla vänner där uppe. Bl. annat min gode vän Arne Giving som, trots att han är norrman, varit ordförande i LBK en gång i tiden. Efter den kyliga timmen vi var på IP tog vi oss ner till Järnvägs igen. Leila och barnen gick vidare "hem" medans jag gick in och tog några pilsner med min bror, Tommy, Arne G och ett antal andra gamla vänner. Klockan 12 sa jag god natt till gänget och begav mig hem till min kära och barnen. Jag skulle ju upp i ottan för lite teambuilding med Conny och grabbarna i laget.
Ute på Noregården mötte jag ett trött gäng kl halv nio på lördagsmorgonen. Men efter frukost och lite omklädningsrumstugg så verkade dom klara för att ta tag i dagens uppgifter, som bl.a var tipspromenad, tillverkning av klubbflagga, barkbåt, pil och båge, fiskespö och lite annat smått och gott. Sen skulle killarna också ta bilder på allsköns aktiviteter. Bastubad, djur, frieri, vigsel, den lille havfrue och mycket annat. Allt av detta skulle rymmas på 10 bilder. Det var mycket kreativt måste jag säga :-) Strax före 3 var det dags för mig att åka in till IP för årets höjdpunkt inom Ljusdalsbandyn, veteranturneringen. I år bestående av 3 lag, Ljusdal, Broberg och Bollnäs. "Invigningsmatchen" spelades mellan Ljusdal och Bollnäs. Det var första gången sedan mitten på 80-talet som jag och min bror Jörgen spelade tillsammans. Två brödrapar var vi i LBK´s veteranlag. Lännart och Tommy Nilzon och jag och min bror. Det gick väl inte så bra till att börja med men vi hämtade upp 0-4 till 4-4 som blev slutresultatet. Efter vår match var det dags för Bollnäs att ta sig an Broberg. 5-4 till Broberg slutade den matchen efter 3 mål av Lännart Nilzon!!!!! Han lånades in av söderhamnarna eftersom dom var lite kort om folk. För att vinna turneringen var det bara för oss att gå ut och slå Broberg. Det gjorde vi efter många om och men. Tommy Nilzon slog in en hörna med 5 minuter kvar vilket gav oss segern med 2-1. Det var väl inte mer än rätt att han fixade det eftersom han hjälpt Broberg till segern mot Bollnäs. När jag, efter att ha sagt hejdå till Leila och barnen, kom in i omklädningsrummet, stod min barndomsvän och tillika vår förbundskapten i fotboll, Erik Hamrén där inne, för dagen iklädd randig halsduk. Det blev ett kärt återseende som förevigades av LBK´s egen fotograf. Lite historier och gamla minnen blev det, som Zlatan och grabbarna skulle skratta gott åt, innan vi skiljdes åt och jag bytte omklädningsrum för ett en och en halv timmes träningspass med HIK. Helt slut och med ben som träpåkar blev det inga fler skär på isen för mig. Träningen organiserade jag från sidan med hjälp av Conny på planen. Lite tråkigt kändes det när grabbarna i veteranlaget gick ner till Järnvägs för en bankett och jag blev kvar och tränade. Men sånt är livet och tempot på träningen fick mig att glömma banketten. Efter träningen lastade jag in min onda kropp i bilen och åkte "hem" till Leila och barnen. Där var det två små söta som sov i all sköns ro och en stor söt som väntade på att få mysa lite i armkroken till en god film.
Söndag morgon. Upp tidigt, packa alla sakerna och sen ut till förläggningen i Borr. Där sov alla. I alla fall spelarna. Ledargänget satt, eller var på väg till frukost. Efter en mycket god frukost så jobbade jag och Conny lite med uppställningen och fasta situationer. Sen samlade vi ihop laget och gick igenom dagens match mot Selånger. Lite omrockeringar blev det i och med att Mange Berlin, Jonas Jonsson och Patrik Elf inte var med. Det är i princip hela vårt försvar. Nu fick i stället våra 92:or chansen att brilljera på dom platserna tillsammans med Jocke Megert som vi placerade som libero. Att det var segt och att vi inte varit på is på länge märktes direkt. Vi var inte alls med i matchen. Defensiven fungerar rätt så bra men det var värre med anfallsspelet. Vi ska vara glada att vi hade 1-1 i halvtid. I andra tog vi tag i det men åkte på några billiga baklängesmål som gjorde att det blev lite stressigt framåt. Det plus att vi missade ett antal frilägen blev vår baneman idag. Vi ska väl inte säga att dagens domare hade sin bästa dag heller även om vi inte ska skylla allt på honom. Men bedömningen 80-20 passar nog bra in. Ska sägas också att han är från Sundsvall och åkte i samma buss som Selånger till matchen. :-))) Nu har vi åkt på vår första förlust, 5-3 blev det till slut, och det kanske får killarna att inse att vi måste vara med hela tiden.
Nu är barnen i säng och jag myser med ett glas rött och lite svart :-) Det är ny hårfärg sen några dagar. Kroppen känns relativt bra efter helgens händelser och jag ser fram emot en ny vecka med förhoppningsvis is på Sollentunavallen fram mot onsdag. På söndag möter vi UNIK här i Uppsala sen är det snart seriepremiär. Det är nu det börjar :-)
