Stefan Johanssons blogg

Det är lika svårt att skiljas från nån man älskar av kärlek som nån man älskar som människa och vän. Mitt och L´s förhållande har varit i skymundan, inte officiellt. Det är många orsaker till att vi valde att ha det så. Vi har aldrig varit kära i varandra. Jag har nog tyckt om henne mer än hon tyckt om mig. Hon har gjort mig lycklig. Och jag henne...tror jag. Hon får mig att skratta. Hon får mig att uppskatta livet och leva det fullt ut. Vi har haft en underbar tid tillsammans. Vi förstår varandra, kan avsluta meningar åt varandra även fast vi känt varandra i väldigt kort tid. Det är svårt att förklara känslan när man mister någon man bryr sig väldigt mycket om. Någon som man vill ska ha allt det goda i livet och som man gör allt för att ska må bra. Det har jag gjort och jag vet att hon har mått bra och trivts i mitt sällskap. Att det sen är en jävla idiot där ute som skrämmer skiten ur henne så att hon inte vågar vara i min närhet, gör mig så förbannad så att jag kokar. Tårarna rinner och jag saknar henne så.

Jag hoppas att det du sa i telefonen i går kväll kommer att ske. Att det inte är uteslutet att vi kan hitta tillbaka till det vi har haft. Jag gör allt för att se till att du är trygg. Jag startade det jobbet idag. Jobbet att städa upp i min omgivning.