Stefan Johanssons blogg

Idag är det årets mörkaste dag. I dubbel bemärkelse. Alla som känner mig vet att jag ser positivt på det mesta. Men ibland är det svårt. Att det som skedde i helgen skulle få sådana konsekvenser kunde jag i min vildaste fantasi inte tro. Men så kan det bli när man blandar sig med fel folk. Trodde att man skulle kunna gå på stan utan att behöva kolla över axeln varje minut. Att L skulle kunna känna sig trygg vid min sida. Det är jag övertygad om att hon har gjort också...fram till i lördags. Jag kommer att göra allt som står i min makt för att hon ska fortsätta vara trygg. Att hon inte ska behöva gå och vara rädd för att folk i min omgivning ska ge sig på henne. Fan ta dom här idioterna som bara förstör.

Jag vet inte vad jag ska göra L? Jag vill så gärna ha dig vid min sida. Jag trivs där. Du får mig att må bra. Men du är viktigast. Du ska också må bra. Och om min omgivning får dig att må dåligt så är ditt beslut riktigt. Jag kan bara hoppas att det är tillfälligt och att du kan låta mig vara en del av ditt liv i framtiden.