Stefan Johanssons blogg

Vi firade vår 3-årsdag i fredags. Meningen var att vi skulle göra det med de vi träffade på bussen från flygplatsen, men så blev det inte. HC hade dragit till ordentligt dagen före, så han var inte tillräknelig :-) Men det gjorde inget. Vi åt en fantastisk middag på Theos place. Synd bara att vår servitör, Lill-Kalle, hade slutat där och börja ägna sig åt att servera på partybåten i stället. Måste samtidigt säga att där passar han som handsken.

Lördagen bjöd, som vanligt, på sol och en temperatur runt 30 grader. Efter sol, avslappning, en liten shopingrunda, middag och en drink i Panoramabaren, så gick vi över till poolside och diggade lite till Golden oldies. Frågan är om 80-tals disco är golden oldies, men det var vad som bjöds i alla fall. När dom stängde i poolbaren blev vi sittande med ett gäng studenter från Hudiksvall och Söderhamn. Dom som var vid liv vill säga. Flera av dom fick ledas upp på rummet redan vid 9-tiden på kvällen. Då fanns det även dom så legat på rummet sedan tidig eftermiddag. Vi pratade en del om hur svenska ungdomar upplevs utomlands. Och varför det är så. Hoppas dom förstod vad vi menade.

Vid 2-tiden lämnade vi studenterna och fortsatt in mot centrum. Men dit kom vi aldrig. Leila ville ha mat och vi hamnade på en undanskymd turkisk restaurang som utlovade Döner Kebab. Det visade sig att det var rätt val av ställe. Där satt ett gäng turkar som åt middag, dansade och spelade. Vi blev inbjudna att vara med i deras "fest". Där var också en servitris, Ollie, som normalt bor i Göteborg. Hon och hennes man gjorde allt för att vi skulle trivas. Och det gjorde vi verkligen. Det blev en magisk avslutningskväll faktiskt. Tidig morgon blev det, innan vi återvände till hotellet.

Sista dagen på en semesterresa, blir alltid en väntan på att man ska åka hem. När sedan planet går kl 23 på kvällen så blir den lång. Vi bestämde oss för att ha kvar rummet fram till kl 17, mot en extra kostnad förstås :-) Men det var det värt. All inclusive slutar att gälla kl 12 avresedagen, men det gällde tydligen inte oss, för vi använde den till 18.15. 5 minuter innan bussen kom och hämtade oss. Sen åkte vi runt i Alanya för att hämta upp resten av Apollos gäster som skulle med samma plan som oss. Där och då bestämde vi oss för att Kleopatrasidan nog är bättre. Det verkar som om det finns mycket mer att både se och göra där. Tycker bara att stranden är lite för grovkorning på den sidan, men det är väl sånt man får ta.

Förra året, när vi var i Alanya med barnen, brann ju bussen på vägen från flygplatsen. I år fick vi en ny upplevelse. Strax före stoppet i Manavgat (Side), kom det ett stort däck farande förbi bussen, i 300. Det visade sig vara ett däck från vår buss :-) Så det var bara att stå och vänta igen, på att en ny buss skulle komma och ta oss vidare. Den här gången tog det inte mer än 10 minuter. Sist väntade vi i över 2 timmar. Hemma i Uppsala var vi vid 3-tiden. Det var faktiskt inte så kallt som vi trodde. Termometern visade på 7 grader. Det var riktigt skönt att få lägga sig i sin egen säng efter en timmes avkoppling på terrassen.

Väntade till i går morse med att åka hem till Ljusdal igen. Började inte jobba förrän 9 igår så jag åkte ifrån Uppsala kl 6. Roligt att träffa alla ungarna igen och känna att man varit saknad. Men det blev en seg dag. Hade ju inte sovit stort dom sista dagarna. Men jag orkade hålla mig vaken under Sveriges genrep i går kväll. Sen tog det inte så lång tid innan John Blund kom och hälsade på. Idag är man ledig igen. Sveriges Nationaldag. Grattis till er alla där ute :-))) Vardag, det kanske det blir nästa vecka.