Packa, packa, packa
Framför mig på bordet står ett ensamt ljus. Det lyser för min mor som skulle blivit 80 år idag, om inte cancern tagit henne ifrån oss. På tv´n spelar Italien och Kroatien (1-1). Inget av länderna var väl hennes favorit precis. Hennes land spelar lite senare idag. Spanien. Mina och mina syskons tankar är med henne idag. Grattis mamma.
Nu är det 6 dagar kvar till övertagandet. På onsdag i nästa vecka får vi nycklarna till huset. Nu är det bara packning som står på agendan ...... och lite EM-fotboll då :-) Leila packar i Uppsala och jag packar här i Ljusdal. Det är inte lite man samlar på sig under åren. Vi har ju allt i dubbel uppsättning. Men vi har bestämt oss för att göra någonting åt det. När vi väl flyttat in och kommit i ordning så kommer vi att ha en liten garageloppis. Vi får inte plats annars. Leilas lägenhet är överfull och det är min också. Dvs... kaos både i Uppsala och här.
I morgon åker jag ner till Uppsala. Det är egentligen inte min tur så att säga, men nu är det flytt som gäller. Samtidigt så är det Rixfm-festival i Uppsala och det vill vi inte missa. Sen tar jag kombin upp till Ljusdal på söndag. Fullpackad med både det ena och andra. Ett av barnen också kanske. Då kan Leila fylla lilla forden på tisdag när hon kommer. Fuderar lite på hur jag ska göra med flyttbil. Har två alternativ. Endera "lånar" jag bil av bästa svågern i Västerås eller så hyr jag en här i Ljusdal. Kan vara värt att göra det sista. Även om det kostar lite mer. Kan vara skönt att bara lämna av bilen när man lastat av och inte behöva köra 30 mil för att återlämna den. Funderar lite på hur snål jag ska vara.
Mitt i allt det här sitter jag och tänker tillbaka på vår bröllopsresa. Den var kliniskt klockren ;-) Vi har en del bilder från den resan men dom får jag lägga ut lite senare. Tänker på bröllopet ockå och på hur mycket jag saknar min fru. Och barnen. Samtidigt som det ska bli skönt att dom får varsitt rum, där dom kan vara själva eller ha kompisar och inte vara tillsammans. Inte lätt att ha båda på 20 kvadrat. Hela tiden. Men det får vi ta nästa vecka....eller veckan efter. Nu är det bara flytten som gäller.
Vardag...eller?
Hemma igen efter en helt underbar vecka i Alanya. Om jag ska analysera vår bröllopsresa så finns det bara 2 ord jag kan använda...ingen stress. Hotellet, Panorama Beach Hotel, håller riktigt hög klass. Rummet var mycket bra. Stranden är bra även om den är lite stenig när man ska gå i vattnet. Men det rör sig bara om en meter ca, sen är det härlig sand. Maten, buffén, var oftast bra. Det var väl bara en dag som vi inte hittade något som föll i smaken. Det är nära till allt. Tar ca 10 min att gå in till Alanya Centrum. Det enda som drog ner betyget var alla dessa arroganta, korpulenta och egotrippade tyskar som fanns överallt på hotellet.
Vi firade vår 3-årsdag i fredags. Meningen var att vi skulle göra det med de vi träffade på bussen från flygplatsen, men så blev det inte. HC hade dragit till ordentligt dagen före, så han var inte tillräknelig :-) Men det gjorde inget. Vi åt en fantastisk middag på Theos place. Synd bara att vår servitör, Lill-Kalle, hade slutat där och börja ägna sig åt att servera på partybåten i stället. Måste samtidigt säga att där passar han som handsken.
Lördagen bjöd, som vanligt, på sol och en temperatur runt 30 grader. Efter sol, avslappning, en liten shopingrunda, middag och en drink i Panoramabaren, så gick vi över till poolside och diggade lite till Golden oldies. Frågan är om 80-tals disco är golden oldies, men det var vad som bjöds i alla fall. När dom stängde i poolbaren blev vi sittande med ett gäng studenter från Hudiksvall och Söderhamn. Dom som var vid liv vill säga. Flera av dom fick ledas upp på rummet redan vid 9-tiden på kvällen. Då fanns det även dom så legat på rummet sedan tidig eftermiddag. Vi pratade en del om hur svenska ungdomar upplevs utomlands. Och varför det är så. Hoppas dom förstod vad vi menade.
Vid 2-tiden lämnade vi studenterna och fortsatt in mot centrum. Men dit kom vi aldrig. Leila ville ha mat och vi hamnade på en undanskymd turkisk restaurang som utlovade Döner Kebab. Det visade sig att det var rätt val av ställe. Där satt ett gäng turkar som åt middag, dansade och spelade. Vi blev inbjudna att vara med i deras "fest". Där var också en servitris, Ollie, som normalt bor i Göteborg. Hon och hennes man gjorde allt för att vi skulle trivas. Och det gjorde vi verkligen. Det blev en magisk avslutningskväll faktiskt. Tidig morgon blev det, innan vi återvände till hotellet.
Sista dagen på en semesterresa, blir alltid en väntan på att man ska åka hem. När sedan planet går kl 23 på kvällen så blir den lång. Vi bestämde oss för att ha kvar rummet fram till kl 17, mot en extra kostnad förstås :-) Men det var det värt. All inclusive slutar att gälla kl 12 avresedagen, men det gällde tydligen inte oss, för vi använde den till 18.15. 5 minuter innan bussen kom och hämtade oss. Sen åkte vi runt i Alanya för att hämta upp resten av Apollos gäster som skulle med samma plan som oss. Där och då bestämde vi oss för att Kleopatrasidan nog är bättre. Det verkar som om det finns mycket mer att både se och göra där. Tycker bara att stranden är lite för grovkorning på den sidan, men det är väl sånt man får ta.
Förra året, när vi var i Alanya med barnen, brann ju bussen på vägen från flygplatsen. I år fick vi en ny upplevelse. Strax före stoppet i Manavgat (Side), kom det ett stort däck farande förbi bussen, i 300. Det visade sig vara ett däck från vår buss :-) Så det var bara att stå och vänta igen, på att en ny buss skulle komma och ta oss vidare. Den här gången tog det inte mer än 10 minuter. Sist väntade vi i över 2 timmar. Hemma i Uppsala var vi vid 3-tiden. Det var faktiskt inte så kallt som vi trodde. Termometern visade på 7 grader. Det var riktigt skönt att få lägga sig i sin egen säng efter en timmes avkoppling på terrassen.
Väntade till i går morse med att åka hem till Ljusdal igen. Började inte jobba förrän 9 igår så jag åkte ifrån Uppsala kl 6. Roligt att träffa alla ungarna igen och känna att man varit saknad. Men det blev en seg dag. Hade ju inte sovit stort dom sista dagarna. Men jag orkade hålla mig vaken under Sveriges genrep i går kväll. Sen tog det inte så lång tid innan John Blund kom och hälsade på. Idag är man ledig igen. Sveriges Nationaldag. Grattis till er alla där ute :-))) Vardag, det kanske det blir nästa vecka.
3 år :-)
Idag har min älskade stått ut med mig i 3 år. Det ska vi fira med en aldrig så liten middag på Theo´s place här i Alanya. Vi får hoppas att ""Kalle" är där också. Kalle är en kypare vi träffade förra året. Han gjorde att vi gick dit flera gånger och barnen bara älskade honom. Körde en massa konster som han måste ha övat på länge. I år tar vi med oss ett gäng som vi träffade på bussen i söndags. Ida, HC och två AIK killar.
Var ut på prutningstur i förrgår kväll. Tänkte köpa one-piece till ungarna. Det var inte det lättaste måste jag säga. Killen i butiken ville ha 520 kronor för något man kan få på HM för 399. Försökte förklara det för honom men han ville inte lyssna på det örat. Så det blev inget köp :-)
Det är rätt soft att bara ligga i solen hela dagarna och, om inte knäppa med fingrarna, så bara gå och hämta vad du vill ha. Maten är lite varierande här så idag blev det hamburgare i beachbaren istället. Bara att gå och hämta. Det är inte länge sedan jag tyckte all inclusive var överskattat. Det gick över. Mycket bra koncept.
Läste i Expressen att det snöar i Sverige. Det gör det inte här. Klockan är snart 5 och när jag tittar bort mot beachbaren så står termometern på 27 grader. Jag tror vi lastar in värmen i planet och tar med den hem :-)